24 days to go!

Varje år tror jag att sommaren ska vara en tid för att njuta, umgås och ha det bra - varje år blir jag alltid lika besviken...

Utanför fönstrena hopar sig molnen på himlen och regnet har fallit till och från hela morgonen. Augusti har bara börjat men mörkret har sakta tagit mark och man känner att hösten är påväg. Sommaren blev som alla andra somrar, alldeles för mycket jobb och alldeles för lite sommar. Missade till och med Erik & Cissi på Böstebar i år. Men det är alltid på sommaren det händer saker om det ska hända tydligen.

Om 24 dagar får jag nyckeln till mitt lilla krypin. Jag längtar! Igår pratade jag med en vän och sa att det ska bli skönt att få bo litet igen, då kontrade hon med: "Det sa du ju när du flyttade hit oxå?!" Ja det gjorde jag, jag trodde att jag skulle trivas i hus... Och det hade jag nog gjort oxå om jag inte känt mig så ensam. Huset är stort och jag är ensam.. Hade jag någon mer än Snöboll att dela det med så hade det nog gett mig mer energi att göra sånt som hyresvärden tydligen krävde av mig. Men nu känns det bra att behöva flytta härifrån.

Annars så fylls mina tankar med något helt annat.. Nu har jag trillat dit igen. Enligt honom själv så har han den finaste färgen man kan ha på håret - silver haha Han är charmig och har utseendet och tyvärr kan jag bara hålla med honom haha Men det säger jag inte till honom. I söndags var jag där och enligt mig så var det ett steg i rätt riktning.. Dock vet jag inte hur killar funkar så vem vet vad han tänker. Men jag går och undrar när jag kan få träffa han igen.

Längtar...

Lyckliga gatan, finns inte mer...

Står i köket och tittar ut på fåglarna medan orden "nothing lasts forever" ljuder ur högtalaren. Det var meningen att jag skulle ut och köra båt idag men marinläraren är sjuk så jag fick en ledig dag istället, rätt skönt..

Har åkt till och från veterinären åtta gånger den här veckan vilket har tagit på krafterna. Här på landet bor inte veterinären nästgårds direkt. Jag har även jobbat, gått kurs i att säga hej till kunder och varit matt efter en tredagars migrän.

"Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger"

Våren är på intågande och det är underbart men den där vårdeppen har dykt upp och att det bara blev en dejt med "handendära" gör inte saken bättre.. Även om jag inte blivit kär så gillar jag ju killen.. Jaja bara glömma och gå vidare, sjukt lättare att säga än att göra. Att hitta en "normal" kul kille som är någorlunda vettig är inte lätt här. Sen är ju jag som jag är, jag dejtar inte runt utan faller jag för någon så är du ju han det gäller.. Sluta älta var det ja... 

Med värmen kommer småkrypen i huset. Spindlarna håller sig någorlunda borta men skalbaggar och flugor finns det gott om. Sen lite mer oroväckande, en sorts silverfisk men typ 10ggr så stor. SKITÄCKLIGA!! Dom kan jag hitta överallt, i böcker, skafferiet eller under diskbänken. Stora är dom men som tur är så knakar dom inte när dom blir mosade så jag kan ta hand om dom.

Man ska leva i nuet - I know - men jag längtar ändå till aug/sept. Fast iofs, längtar till v.18 då en gammal klasskompis från högstadiet kommer på besök! Sen kommer både A & S med sina barn i sommar och hälsar på. Ska bli supermys! Har säkert sagt det förut, har aldrig ångrat flytten hit men vännerna.. Saknar några få människor otroligt mycket. Närheten av dom, att få skratta i verkligheten och inte bara på telefon..

Jaja nu ska den här deppiga grodan ta å fortsätta städa Drängstugan.

Ha en fin dag allihopa!

Dödsfall och sjukdomar...

Om några dagar fyller jag jämt, vill inte ens säga åldern för inom mig blir det kaos. Jag som skulle ha familj - man och två barn. Mitt liv skulle inte vara ensamt, det skulle vara fyllt med kärlek, skratt och äventyr. Men här sitter jag - ensam - och undrar vad som gick fel. 

Jag försöker tänka att jag ändå lever, jag har mitt liv och även om min kropp inte är som den var tidigare så har jag än så länge ingen sjukdom att ta hänsyn till.

Sen september har en fantastisk person legat på sjukhus och kämpat för sitt liv och gör det än. Precis innan jul somnade en person in. Några dagar in på det nya året kom nästa dödsfall och så igår fick jag ett meddelande från en vän.

Hon berättade att en person, som jag kände för längesen, somnade in i onsdags. Vi har inte haft kontakt sen länge, men han betydde oerhört mycket för mig när vi umgicks. Han gav mig något som ingen annan kunnat gett mig. Även om vi inte haft kontakt så rinner tårarna nerför kinderna när jag tänker på honom...att han inte längre finns hos oss. 

Det gör så oerhört ont i mitt hjärta men jag vet oxå att dessa har egna familjer som tar deras minne vidare. De har barn, sambos och även barnbarn. De har fått uppleva det..

Lång väntan...

Så svårt att skriva just nu.. Vet inte hur jag ska skriva.. Att känna så mycket men inte kunna sätta ord på känslorna är svårt och kanske inte så vanligt för mig. Men just nu gråter hela jag. Jag går hemma och väntar på besked om en person.. Denna personen har kommit att betyda väldigt mycket för mig, vilket nog personen kanske inte vet själv men så är det..

Att inte veta något gör ont. Är det bra eller dåligt att inte höra något? 

Livet är så skört, på en sekund kan det ryckas ifrån en.. Saker förändras. Ta vara på dina dagar, krama nära och kära, säg att du älskar dom. 

Jag är inte religös men igår bad jag, bad att få goda nyheter.. Bad för ditt liv.

Gift vid första ögonkastet...

Sitter här i favvofotöljen med sockor å mössa på. Det kanske låter värre än vad det är men just på morgonen så är jag galet frusen tills kaminen värmt upp huset några grader. Det är mörkt på ena sidan himlen och på den andra försöker solen att tränga igenom och lyckas lite halvt. Men jag har inget hopp om finare väder idag. Fast det gör inget, jag ska ändå jobba.

Av någon anledning har jag börjat titta på Gift vid första ögonkastet. Kanske för att påsken har tagit fram familjelängtan i mig igen. Och det gör lite ont att titta på.. Det rullar någon tår nerför min kind när jag ser bröllopen, de kanske inte är perfekta men det finns så mycket hopp och kärlek ändå. Och mitt i allt rusar en tanke förbi att jag aldrig kommer få uppleva det.

Det var nära en gång, ja jag vet inte om ni vet om det, men jag var med i uttagningen för just Gift vid första ögonkastet. I slutändan stog det mellan mig och en tjej till om vem av oss som var bästa match för en kille... Jag var den sämre matchen och fick hoppa av. Undrar hur det hade sett ut om jag var den som hade gått vidare. Produktionsbolaget ringde ett år senare och ville att jag skulle vara med i andra säsongen, men då hade jag precis flyttat hit och kände inte att tiden fanns.

Att livet inte riktigt blivit som jag tänkt mig är nog ingen hemlighet. Jag hade gärna haft barn vid 25, gärna vovve och Volvo oxå. 15 år senare sitter jag här, fortfarande utan barn, vovve och Volvo. Efter fem försök att skaffa barn via insemination så börjar jag tappa hoppet om att kunna få egna barn. Har kikat på adoption oxå men kostnaden är riktigt hög och tidigare försök jag gjort på sjukhus var inte gratis dom heller. 

Jag har alltid fått höra "Du är fortfarande så ung, du har tid" men jag säger till Dig som läser detta, lyssna inte på folk! Är du 25 och vill ha barn, vänta inte!! För en dag sitter du själv och undrar vad fan som hände med ditt liv.

Nu ska jag göra mig iordning för att ta tag i första arbetsdagen efter påskledigheten. För även om jag ibland tappar hoppet, så är ändå hoppet det sista som lämnar mig och gör att jag fortsätter kämpa. Hoppas att Du oxå gör det!

Kram A

Salta promenader, energiboost & sol!

Hallå! Vilken helg vi fick. Sol från klarblå himmel, någon minusgrad (som förvisso var några fler morgontid) och äntligen kom mamma & brorsan till rätt sida. Det var härligt att träffa mammas lilla pälsboll Skorpan igen. Härligt att få krama om både mamma & bror. 

Jag & min bror på promenad på klipporna

Lördagen bjöd på fantastiskt väder så jag & brorsan gick längsmed havet från Grönemad till Sövall och sen tillbaka igen. Klättrade lite på klipporna för att hela tiden hålla oss vid havet. Luften var fylld med tång & salt, precis som det ska vara på västkusten.

Krossekärr

Vi promenerade även genom byn. Jag har bott här i 3,5 år nu men blir fortfarande lika förvånad när jag träffar någon jag känner på gatan. Det är så mycket lättare och vanligare att göra det här än i Stockholm men ändå så har jag inte vant mig riktigt. Det är en mysfaktor jag gillar.

Grebbestad

Mamma höll sig mest hemma och njöt av uterummet. Kan jag tro, komma från en liten lägenhet med balkong till hus med uteplats och uterum. Kontraster att vara tacksam för.

Krossekärr/Grönemad

I söndags hann jag både med en promenad med brorsan och en skogstur med min fina Fia 💜 Allt började så bra, hon var lugn och fin. Helt plötsligt stannar hon och jag ser vad hon ser; Ett studsande rådjur! Fia trumpetar och blåser upp sig, jag känner hur alla hennes muskler spänns och efter det gick hon på helspänn hela vägen hem. Inte alltid lätt att lugna ett ton häst men vi har ändå kommit långt sen första dagen jag red henne. Men vi har lång väg kvar 🙂

På barbackatur med Fia

Det går fortfarande trögt på jobbet och folket har inte riktigt hittat ut än men det kommer väl. Jag gissar att så fort minusgraderna försvinner och solen tittar fram mer så gör även människorna/kunderna det. Jag hoppas iaf det!

Kullgrens brygga, Grönemad

Nu tar jag kväll och önskar er en god natts sömn och en härlig tisdag!

Sömnlösa nätter...

Hallå där!

Det är konstigt hur tiden försvinner iväg utan att man tänker på det. Dagarna rusar fram och tar slut snabbare än de börjat. Att jobba 10-18 är inte min grej, jag vaknar gärna tidigt och hade gjort mycket för att tex få tillbaka mitt gamla jobb på folkhögskolan. Vilken dröm att få jobba 7-15.30 igen. Saknar verkligen det. Då fanns det tid att leva, nu är jag mest som en zombie...

Jag har försökt mig på att redigera bilder i Light room, vilket har varit lite knepigt. Photoshop är min grej sen tidigare. Jag har lyckats fixa en bild som jag tänkte bjuda på här. Den visar hur jag ändå orkar igenom dagarna. 

Var på en mysig dejt med en trevlig kille härom dan. Vi tog en promenad längs min favoritsträcka vid havet, köpte fika på Sjögrens och satt hemma hos mig i stöket och fikade. Jättetrevlig men mer än så kände jag inte. Kanske inte är rätt tid att träffa någon? Kanske försöker jag hitta någon som är som "han" som tar upp större delen av mitt tankeväsen, han som är min vän men som aldrig kan bli min.. Han som min hjärna och hjärta anser vara perfekt fit i mitt liv. Jag vet inte... 

Ibland undrar jag hur en vuxen kan känna sig så malplacerad i livet samtidigt vara frisk och må bra. Jag ligger sömnlös på nätterna och funderar över saker. Framför allt livet. Om jag någonsin får barn så är jag snart 50år när den fyller 10. Hade jag bott kvar i Sthlm och haft dessa tankar så hade jag nog varit inspärrad på något hem, här har jag havet som får mig att le och ändå känna mig lycklig.

Jaja vad är väl en bal på slottet.

Nu ska jag göra mig iordning för att jobba...

Adjö!

Fifty shades darker...

Så var den sedd. Första filmen såg jag med min fina vän David. Tyckte lite synd om honom så den här gången gick jag med tjejerna ;)

Blev en mysig middag på Park innan det var dags att köpa popcorn och hitta platserna. 

Första boken är läst men så hamna jag i en svacka och efter att ha läst knappt halva andra boken så la jag ner.. Men jag kände ändå igen början av filmen. Kanske inte världens bästa film men ändå kul att se. Christian (Jamie Dornan) är ju rätt snygg, framför allt naken. Haha :) Fick tre ordentliga rysningar under filmens gång och min vän trodde det var i nån sexscen. Men neeejdå, den här tjejen fick stäpäls av en båtscen! Så jäkla läckert!

Under hela filmens gång dök ett ansikte upp på näthinnan. Så konstigt för han är verkligen inte ens i närheten av Mr Grey. Men han har 'det' och har fångat mig som i en liten ask. Känslor kan va lite konstiga ibland 💙

Nu är det sovdags och imorn är det dags att ge ett besked jag helst inte ger.. men ibland måste man..

Sov så gott där ute!

Julfilmer och kärlek!

Då jag haft en hel del tid liggandes framför tvn hemma så har jag sett en massa julfilmer senaste tiden. Några av de jag sett är:

Once upon a holiday
The spirit of Christmas
Merry Kissmas

Å massa andra. Och för dig som sett en julfilm av detta slag tidigare vet hur fullsmockade med kärlek dom är. Det är nästan för mycket även för en inbiten romcomnörd som jag. Men det är härligt och jag älskar kärleken, se första kyssen och vara med från första träffen tills det blir nåt. Ja veeet, så nördig men det är bara så underbart.

Självklart blir jag känslosam och tittar till mig själv. När ska jag träffa drömprinsen? Var gömmer han sig egentligen? Nästa år tar jag ett stort steg då jag går från att flytta runt till olika möblerade lägenheter till att flytta in i ett hus! Det ska bli fantastiskt och jag längtar som en toka. Ett stort hus där jag får plats med alla mina saker, dvs jag ska ÄNTLIGEN få packa upp mina flyttlådor! Weee! Det kommer bli magiskt!

Huset finns på en mysig gård och mina närmsta grannar, som även är mina hyresvärdar, är helt underbara. Den korta stund jag känt dem så har de visat sig vara otroligt ödmjuka och kärleksfulla. Vidare så bor deras son J och jättekatten Levis i huset. Levis är en maine coon (stavning?) och ser ut som ett mindre lodjur :) Och på gården finns sex fantastiskt vackra hästar, som är av raserna ardenner och nordsvensk. Deras firma Rena Hästkrafter bygger på just - Rena hästkrafter! Om du är nyfis så finns dom på facebook och har även hemsida.

Mitt hus är det mellan det vita och stora röda.

Mina hyresvärdar, deras son och några av hästarna

Så när jag flyttat in i huset så gissar jag att Snöboll får flytta dit och kanske en katt till. Får se hur det blir. Sen är det bara barn och snubbe som saknas. Vilken ordning dom kommer att komma i får jag väl avvakta å se. Men jag längtar verkligen efter att träffa någon att ösa min kärlek på, för det finns det gott om i mig.

Lukas och Ruben

Nu ska jag snart ge mig iväg till Alves möbler och kolla in en säng. Ska bli skönt att få en egen säng igen, en säng som bara är min! Soffan börjar bli lite seg att sova i. Ligger vaken några timmar varje natt då jag försöker att somna om efter att jag vaknat.. 

Ha en fortsatt fin dag gott folk! 

Jobb, boende, kärlek och livet!

Hej hej hallå där ute! Sitter i min soffa hemma hos MIG just nu. Efter x antal månader som inneboende hos mamma så har jag äntligen hittat eget boende. Har bott här i två veckor och det är skönt att äntligen få lite egentid. Även om jag älskar min mamma så är det inte ok att vara mambo i min ålder ;)

Me n mum *kärlek*

Det har varit kasst bloggat senaste tiden men det har sina förklaringar. Som tex jobbet. Jag har jobbat till och från på skolan vilket är fantastiskt. Fick hoppa in som vikarie på städ när en person skulle ha 6 (!!!) veckors semester. Kul att få egna områden att ta hand om och jag tror jag gjorde ett bra jobb. Det var väldigt varierande och det var allt från att städa toaletter till att köra minitraktor och att, faktiskt, visa runt nya deltagare på skolan! Sjukt kul!

Snygg på jobbet - check!

I allt detta så hade vi även konferens på Vann Spa som ligger väldigt fint vid Gullmarsfjorden. Var kul att få vara med i grupparbeten och intressant att höra vad folk tycker å tänker. Härligt att höra att vissa tycker att jag är en stor fördel. Då vi var på spa så badade vi läääänge. Min favorit var utepoolen. 39 grader varmt och vid ett tillfälle kunde man skymta stjärnorna, det du :oP

Utomhuspoolerna på Vann och solstorlarna inne :)

Passade på att damma av finkläderna ;)

Och så har vi ju boendet. Det har verkligen varit upp å ner, fram å tillbaka och ja jag vet inte vad. Hade gett handpenning på en lägenhet som låg tio meter ifrån det stora blå, fantastiskt läge! Men det blev strul med det mesta och ägaren drog tillbaka allt för några veckor sedan. Då kom ett parhus i ett fint område ut, helt okej pris men hög hyra. La ett bud ändå och vann, men efter lite funderingar valde jag att hoppa av den affären. Under tiden dök mitt nuvarande boende upp och jag ringde direkt. En söt liten lägenhet med loftsäng. Riktigt kök (halleluja) och allt man kan tänkas behöva, och väldigt trevliga hyresvärdar, inkl söt vovve. Och grannarna, fem supersöta Linderösvin :D Som dessutom gillar att bli kliade bakom öronen, kan det bli bättre!?

Frulle när det är som bäst!

Men då jag ska operera knät nästa vecka så kommer jag inte kunna klättra upp till sängen så får sova i soffan. Under allt så blev jag kontaktad av en man som har en liten lägenhet som skulle bli ledig inom snar framtid och den ska jag förhoppningsvis snart få titta på. Det bästa med den är att den ligger lantligt men ändå med närhet till byn. Det är året runt och även om jag gillar grisar som grannar så skulle jag där få hästar utanför fönstrena och ja...hästar! Även om jag inte rider längre så ligger dom ju varmt om hjärtat! Men håll tummarna att det blir av :)

En av mina söta grannar :D

Även om saker och ting varit lite stressat så känns det mesta bra. Att jag äntligen ska få ordning på knät känns fantastiskt och IFK kliniken i Göteborg har varit underbara! Och Zandra och Daniel! Att få komma och bo hos dom vid dessa tillfällen är obeskrivligt. Mysigt att få träffa dom oxå, längtar tills bebis kommer så jag får bebisgosa =D Saknar Vikaklanen fruktansvärt men känns skönt att prata med Sandra då och då. Saknar Madde oxå, känns konstigt att inte pratas vid längre.. Önskar att jag kunde läsa tankar i det här läget.

Kärlek!

Livet är kärleken just nu. Solnedgångar, havet, vänner, djur och allt annat. Jag finner kärleken i så mycket och det känns bra. Att flirta och känna pirr i magen är härligt, även om det inte är mer än just flirt. Att få en snap från den dära om att han tänker på mig vid en viss låt, ja vad ska jag säga.. Jag bara ler. Och att spontant få en kram ute på vägen av en person som betyder otroligt mycket för mig värmer i hela kroppen. En annan tid, en annan plats så hade det varit vi :)

Från en kurs jag gick för ett tag sen. Träffade så fina människor
och hade himla kul!

Idag kommer det att bli en bra dag. Frulle med mamma snart och sen en tripp till Strömstad. Sen lite fix inför morgondagen, det är ju någon som fyller år imorn. Hon tror säkert att jag glömt haha men icke då. Hoppas bara att hon inte läser här.

Ta hand om er där ute och tack för att ni fortfarande är här och undrar hur det är med mig. 

Kärlek till er!

Kram Ammi

 

Sommaren försvinner...

Det känns som att sommaren anlände för bara någon vecka sedan och imorse när jag tittade på termometern så var det under tio grader... Så i år håller jag med Tomas Ledin om att sommaren är kort.. Jag grämer mig fortfarande att jag missade när Erik Segerstedt spelade nere i byn. Hur kunde jag? Det har ju varit en grej sen länge tillbaka. Jag besökte bara bryggan vid få tillfällen och jag har ställt mig själv frågan; "Börjar jag bli för bekväm att bo här?" Förra året var jag nere på byn nästan varje kväll men i år, ja, men äsch - sommaren kommer tillbaka nästa år ;)

Erik & Cissi när de uppträdde 2015 på Böstebar

Visst, jag har jobbat hela sommaren och nästa vecka är sista veckan som forskarassistent. Det har varit en händelserik och kul sommar med massa nya upplevelser och det känns som att det fortsätter. I måndags anmälde jag mig hos arbetsförmedlingen och det känns bra. Kanske konstigt men jag trivs verkligen med livet just nu. Det enda som förstör är väl att jag är inneboende istället för att ha något eget. Men det kommer och det kommer bli sjukligt bra =D Jag längtar men måste stanna kvar i nuet och njuta av det som är omkring mig just nu.

Patricia, Kjell och jag när vi jobbar med projektet

Lokalkändis då bild på mig och bild tagen av mig fick vara med
i lokaltidningen Björklövet

Tänk vad livet ter sig annorlunda när man flyttar. Det mesta nya tar över men det liv man hade innan söker upp en då och då för att spöka lite. Tänker mycket på några personer som betydde och fortfarande betyder mycket för mig. Avståndet har dock tagit ut sin rätt. Vi lever våra egna liv och det är inte alltid det finns rum för det gamla. Men jag tänker ofta på dem.. Ibland är jag rädd att höra av mig i tron att dom inte vill höra av mig..

Just nu är jag husvakt. Det är fantastiskt skönt och för första gången på ett tag sover jag gudomligt gott. Huset är fantastiskt och det tar hand om mig på bästa sätt. Något jag saknar väldigt mycket när jag är inneboende är just egentid. Egentid är SÅ viktigt för mig så nu njuter jag till fullo :)

Njuter av egentid och av att vara husvakt

Livet är mystiskt och fantastiskt. Även om det inte blir som man tänkt sig så kan man ändå njuta. Kärleken håller sig på avstånd men vissa i min närhet får det att pirra till ordentligt. Och ibland borde det vara förbjudet att få vara nära varandra utan att få känna å klämma..

Och med det säger jag; 
På återseende!

So inlove with you...

Lyckan heter ibland Britta

Igår fick jag hänga med Larsa å Britta lite. Efterlängtat :)

Att jag fick styra omkring på Britta gjorde min dag! :D

Ibland heter lyckan Britta *nöjd tjej*

Kärlek, kär, ja du vet...

När jag var liten så blev jag kär stup i kvarten, eller ja det var väl inte kärlek direkt utan mer en förälskelse. Det började tidigt och jag tror att jag fått med mig det även upp i vuxen ålder. Det är svårt att veta vart det ska slå ner. Minns så väl för två år sen när han dök upp, skäggig och dan. Jag gillade inte killar med skägg men han fångade min uppmärksamhet. Vad det var vet jag inte. Men vi umgicks och min förälskelse slog ner som en bomb på nyårsafton och jag tänker ofta på honom fortfarande. Vi blev under tiden väldigt bra vänner och jag är så glad att min nyfikenhet förde mig till honom.

Självklart är jag förälskad just nu, jag är nog det lite hela tiden. Vissa kommer och går, medan andra består. En person som jag faktiskt la märke till innan skäggisen finns kvar, svårt att skaka av sig känslor och liknande. Men det är härligt att vara förälskad, även om det inte alltid är besvarat så är det som bensin för att jag ska må bra. Det ger en extra kick i livet, som faktiskt just nu är väldigt bra.

Men att vara kär eller tycka om någon och det inte är besvarat är inte alltid så lätt. Jag har lärt mig, på nåt sätt, att kontrollera det. Låter kanske konstigt. Men förr i tiden var det inte så lätt alltid. Är man kär så ser man allt till sin fördel. Även om personen sagt att den inte tycker om en på det sättet så fortsätter man att hoppas. Ibland har personen tålamod och står ut, ibland så kan det förstöra den bästa av vänskap. Jag har varit med om båda och jag har varit den som varit kär. 

Jag har nog sagt det förr men jag är nog kär i kärleken. Det är väl därför jag snart är 40 och singel. Dom säger att man ska älska sig själv och jag tror att jag själv är bästa match för mig ;) Näe kanske inte, självklart längtar jag efter att få uppleva den riktiga kärleken. Och det kommer jag garanterat att göra men inte just nu och inte just här.

På fredag slutar skolan och min tvåårsbubbla spricker. Nästan två år har jag varit deltagare på Grebbestads Folkhögskola och jag har älskat och hatat tiden, jag har skrattat och gråtit. Jag har träffat vänner för livet och fått ovänner. Jag har lärt känna människor jag ser upp till och jag har varit kär. Jag har utvecklats och lärt mig saker jag aldrig trodde att jag skulle lära mig. Vilken tid och även om jag är klar som deltagare så vill jag inte att tiden ska sluta. Tur att jag bor i byn nu så jag kan åka och krama på bästa lärarna när som :D

Men så, nu har jag svamlat klart för idag. Nu ska jag leta lite bland mitt pyssel och fixa ett kort till en person som kommit att betyda otroligt mycket för mig genom min folkhögskoletid.

Stor kram!

Jag å Larsa
Foto: Martina

Ledsen!?

Kanske är jag trött. Kanske har jag tröttnat. Kanske är längtan extra påtaglig just nu.

Jag längtar efter en hand att hålla min hand i. Jag längtar efter en famn att förlora mig i. Jag längtar efter mysiga läppar att pussa på. Jag längtar efter Dig i mitt liv.

Det börjar bli varmare ute. Folk rör sig ut på gatorna. Förälskat folk. Fina människor som håller varandra i handen. Jag sitter ensam på stenmuren och tittar på.

Det är ingen brist på känslor. Ingen brist på tid, inte för rätt person. För Dig kan jag släppa allt. Men du befinner dig nån helt annanstans.

När du ser in i mina ögon och ler så smälter jag. Jag vill känna dig nära mig, känna dina läppar mot mina och bara berätta hur fin du är. Men förnuftet rycker tag i mig och jag ler tillbaka och håller kvar blicken så länge jag vågar innan modet sviktar å jag tittar bort.

Ja, jag är kanske bara trött men tårarna rinner så kanske har jag tröttnat. Snart är det 1 april, det får mig att tänka på annat, annat än dina blå ögon och ditt fina leende...

Kylskåpspoesi

I ett av våra klassrum finns det kylskåpspoesi på tavlan. Idag ställde jag mig framför orden och skapade min egna lilla poesibit :)

Vem han är? Det vet han nog knappt själv :)

En skymt av honom..

Hon har det inte alls i tanke där hon går. Hon pratar med vännen om struntsaker när hennes blick automatiskt söker sig framåt. Hon ser hans siluett och hennes mun ler även om hon försöker dölja det. Stegen ökar i samma takt som hennes puls och sen står han där framför henne.

De har inte setts på ett par veckor men ändå får han henne att bli knäsvag. Deras blickar möts och han höjer handen för att hälsa. Hon hälsar tillbaka. Hinner tänka på hur fin han är, innan han vänder om och går därifrån.

Resten av dagen finns han där, på hennes näthinna, i hennes tankar och i hennes hjärta..

Känslan..

Hon styr in på parkeringen och det tar inte lång tid förrän hon ser hans bil. Ett leende sprider sig över hennes läppar och hon ler för att hon vet att hon kommer att få träffa honom snart.

Hon går med lätta steg längsmed den långa stenbelagda gångvägen. 

Han är inte som dom andra. Han är så mycket mer. Och han har tagit sig innanför hennes mur, inte mycket men lite.

Hon kikar in genom den halvöppna dörren och möts av hans leende. Hela hennes kropp blir varm och hon vill bara gå fram och kyssa honom, lägga armarna runt honom och känna honom nära. Men det går inte. 

Han är inte som dom andra och kanske är det därför hon attraheras av honom så otroligt. Han är snygg, busig, bestämd, lite mystisk och alldeles underbar.

Tiden är knapp och efter en liten stund säger de 'hejdå' och hon får återigen längta till nästa gång de ses...

Skit då..

Ibland måste man fråga för att få veta. Ju äldre jag blir, desto duktigare blir jag på att fråga. Att jag frågar behöver inte alltid betyda att det är positivt..

Har fått känslor för en person, vilket jag sällan får. Men att inte veta vad personen tycker är sjukt jobbigt, så ikväll frågade jag helt enkelt. Eller jag bad personen att prata med mig, vilket han gjorde. Som vanligt i mitt liv så var han inte intresserad.. 

Jag börjar seriöst att tro att det är nåt stort fel på mig. Varför skulle det annars vara så svårt att träffa någon som faktiskt gillar mig?

Du...

Vad gör du med mig?

Jag drömde om dig inatt...

Jag drömde om dig inatt. Det var en kort dröm men känslorna höll i sig även när jag vaknade.

Det var en lång och, på sitt sätt, rätt intensiv dag igår. Först bilresan, några timmar dit och några timmar hem. Sitta i en bil är väl inte jobbigt tänker du säkert nu, men jo det är det. Jag skulle ha kört men jag gillar inte att köra bil längre. Det har försvunnit helt sen jag flyttade hit.

I Fristad träffade vi massa nytt folk. Människor från VG-regionens folkhögskolor. Vi pratade, lyssnade och hade rollspel. Bilturen hem gick smärtfritt. Trevligt sällskap löser det mesta :)

Stannade en kortis på skolan och tittade på slutet av idrotten. Härlig klass faktiskt. Alla är så bra på sitt sätt. Pratade lite med min fröken. Sen gick jag å L hem till mig för att byta om. Det var perfekt väder för en promenad. Vattnet i hamnen var högt och alldeles brungrumligt. Inne på Ica försökte personalen förtvivlat få ut en liten fågel som tagit sig in i butiken. Jag tog min vaniljyoughurt och gick hem.

Natten blev lång och jag sov hårt. Jag drömde om dig. Du la dig i soffan bredvid mig. Varför vi var i samma hus är fortfarande oklart, men vi var där. Någon satt i en fåtölj en bit ifrån dig. Jag minns att jag önskade så hårt att du bara skulle nudda vid mig, jag ville få känna din närhet. Då känner jag hur din hand sakta kryper in i min och din tumme smeker försiktig ovansidan av min hand. Känslan. Just då, just där var jag i totalt lyckorus. 

Det var mörkt i rummet när väckarklockan ringde. Regndroppar slog hårt mot fönstret och jag rös till lite när jag gick upp från sängen. Det tog en stund innan jag mindes drömmen. Jag log när jag tänkte på det. Men ganska så fort ändrades leendet och jag kände mig istället väldigt ledsen. Du finns så nära men alldeles för långt bort.

Jag drömde om dig inatt. Drömde du om mig?