Jag längtar efter en hand att hålla min hand i. Jag längtar efter en famn att förlora mig i. Jag längtar efter mysiga läppar att pussa på. Jag längtar efter Dig i mitt liv.
Det börjar bli varmare ute. Folk rör sig ut på gatorna. Förälskat folk. Fina människor som håller varandra i handen. Jag sitter ensam på stenmuren och tittar på.
Det är ingen brist på känslor. Ingen brist på tid, inte för rätt person. För Dig kan jag släppa allt. Men du befinner dig nån helt annanstans.
När du ser in i mina ögon och ler så smälter jag. Jag vill känna dig nära mig, känna dina läppar mot mina och bara berätta hur fin du är. Men förnuftet rycker tag i mig och jag ler tillbaka och håller kvar blicken så länge jag vågar innan modet sviktar å jag tittar bort.
Ja, jag är kanske bara trött men tårarna rinner så kanske har jag tröttnat. Snart är det 1 april, det får mig att tänka på annat, annat än dina blå ögon och ditt fina leende...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar