Så var det dags.. När Joel ringde mig på min födelsedag och fråga om jag ville gå och se Jeff så kändes det sååå långt bort och så helt plötsligt var det dagen D! Av någon anledning gick det sååå långsamt på jobbet, det var tur att jag hade Jenny att larva sig med iaf. Hon skulle oxå iväg på kvällen.
När dagen väl var slut skynda jag hem, gav katterna mat och sen åkte jag och hämta upp Joel. Förväntansfull och lite nervös styrde jag bilen till Kistamässan. Vi hittade parkering på en gång och när vi klev ur bilen så såg vi kön.. Den sträckte sig lååångt ifrån ingången, aja det var ju bara att ställa sig där. Som tur var gick det rätt snabbt för oss att komma in så vi gick å kollade vad de fanns för mat.. Nachos med två dipper, en slibbig pizzaslice eller en snordyr restaurang.. Hmm.. Det fick bli nachos. Vi åt och sen gick vi för att hitta nånstans att sitta. Vanliga "plaststolar" stod uppraddade på ett stort utrymme. Kistamässan var nog inte den bästa lokalen att ha det, men what the hell!
Det fylldes på ganska snabbt och när Jenny och gänget kom så hade många frågat om platserna som vi slängt våra jackor över. Men som tur var så kunde David med fru oxå få sitta vid oss. Sen började showen. Guitarman Brian började allt med lite gitarrsolon och lite sånger, han var riktigt skoj. Sen visa dom en film med Achmed å dom andra men det var tokfel på ljudet så en del av publiken börja bua.. Men sen kom Jeff in och taket lyfte! Vilket jubel, det går inte ens att beskriva!! Det var helt sjukt häftigt! Han började berätta en story som han råka ut för och både jag och Joel satt och skratta så tårarna spruta. Helt galet! Det var nog det bästa under hela kvällen. Men sen, sen kom dom..
Först kom Walter, en surig gammal gubbe som jag inte sett så mycket av. Han är nog ingen favorit men visst skrattade jag. Efter honom kom den jag väntat på, allas vår Achmed - the dead terrorist!! Återigen löft taket och publiken blev galen! *s* Istället för I keel you så blev det Iiiikeeeaa, lite svenskmodifierad humor *fliin* Jag filmade mycket med Achmed och det hörs på filmerna att han gjorde succe! Jag skrattar, videon hoppar och ja filmen säger ju sitt oxå. När Achmed sa tack å hej kom en lila sak in, någon som många känner igen som Peanut! Det blev nog min favorit efter Achmed, det var fart i Peanut och jag skrattade riktigt gott åt honom. Det blev en snabbvisit från José Jalapeno on a Stick, riktigt skön snubbe. Och som avslut fick vi träffa den nyaste i familjen, Bubba J. En riktig bonde med halmstrå i munnen och breeeed dialekt.
Sverige var första landet som Jeff uppträdde i som inte hade engelska som modersmål och han var överraskad över att det inte alls märktes. Han tyckte vi var en suverän publik och det var nog inte bara jag som såg att han verkade lite rörd :) Fast vem skulle inte vara det när hela publiken ställer sig upp och applåderar :)
Jag hade en underbart rolig kväll och jag har nog aldrig hört någon skratta så mycket som Jenny gjorde under kvällen :oP Det var riktigt kul. Och ja, jag fick torka tårarna :) Det var så häftigt, det kändes nästan overkligt att se honom där. Jag har kollat mycket på youtube, men nu var han där framför mig! Jag är SÅ glad att Annica kommenterade när Joel tittade på honom, för annars hade jag aldrig kommit iväg!!
En kväll att minnas, kvällen jag såg Jeff Dunham på Kistamässan!! :oD
