Ta livets hinder med en klackspark!?

Solen lyser in genom ett skitigt fönster och avslöjar hur dammigt det är inne. Jajks! Har verkligen inte prioriterat att städa hemma senaste tiden, har knappt hunnit tvätta. Men nu väntar fyra lediga dagar och jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt.

Dagen började som alla andra dagar egentligen, frukost framför kaminen och sen ut för att fodra hästarna. Det är full fart på fåglarna och pilfinkarna (eller om det är gråsparvar) håller på att fylla holkarna som hänger på ladan, åkern är full med trastar och härom dagen skrek två tranor för full hals på grannens fält. Våren är på väg!

I onsdags ändrade vi jobbtider och jag fick en ledig eftermiddag. Självklart rusade jag hem när klockan slog ett för att slänga i mig lite att äta och sen gå ut till hästarna. Fia kom direkt och stoppade huvudet i grimman trots att Sessan tittade surt på henne. Hon har börjat fälla nu, ytterligare ett vårtecken! På med sadel & träns och sen ut i skogen. Det var en händelserik tur.

Först stötte vi på de två skrikande tranorna och en bit upp i skogen sprang en ullig och söt räv iväg. När vi kom ut vid en äng kom ett militärflyplan på väldigt låg höjd och det gjorde riktigt ont i öronen samtidigt som hela kroppen skakade. Fia blev rädd och jag kände hur hela hon ville springa därifrån men jag pratade lugnande med henne och vi stog kvar på samma plats när planet försvunnit. Jag svor högt och funderar fortfarande på om det är ok att de flyger på så låg höjd... Misstänksamt!

Vi kom inte långt förrän vi stötte på stora plåtar som slog mot en vägg, två morkullor som flaxade hej vilt och till slut ett rådjur som studsade framför våra näsor. Men Fia, som annars kan skrämma upp sig rejält, lugnade sig snabbt efter varje grej och jag var SÅ stolt över henne. Det kan ha varit en bra dag bara men jag tror att vi sakta men säkert bygger ett förtroende där hon känner att hon är trygg och kan lita på mig.

Senare på onsdagen fick jag glada tillrop från en person som jag förhoppningsvis kommer att spendera mycket tid med i sommar och kanske även till hösten. Och igår kväll fick jag ett mail som även det kändes väldigt uppmuntrande. Jag tror på förändring. Och det ganska så snart. Det behövs i mitt liv där det just nu inte riktigt går som tänkt...

Nu ska jag förbereda en maskin med tvätt och sen åker underställ och ridkläder på för idag tänkte jag & Fia ta en tur till havet. 

Ta hand om er där ute!

-A

Salta promenader, energiboost & sol!

Hallå! Vilken helg vi fick. Sol från klarblå himmel, någon minusgrad (som förvisso var några fler morgontid) och äntligen kom mamma & brorsan till rätt sida. Det var härligt att träffa mammas lilla pälsboll Skorpan igen. Härligt att få krama om både mamma & bror. 

Jag & min bror på promenad på klipporna

Lördagen bjöd på fantastiskt väder så jag & brorsan gick längsmed havet från Grönemad till Sövall och sen tillbaka igen. Klättrade lite på klipporna för att hela tiden hålla oss vid havet. Luften var fylld med tång & salt, precis som det ska vara på västkusten.

Krossekärr

Vi promenerade även genom byn. Jag har bott här i 3,5 år nu men blir fortfarande lika förvånad när jag träffar någon jag känner på gatan. Det är så mycket lättare och vanligare att göra det här än i Stockholm men ändå så har jag inte vant mig riktigt. Det är en mysfaktor jag gillar.

Grebbestad

Mamma höll sig mest hemma och njöt av uterummet. Kan jag tro, komma från en liten lägenhet med balkong till hus med uteplats och uterum. Kontraster att vara tacksam för.

Krossekärr/Grönemad

I söndags hann jag både med en promenad med brorsan och en skogstur med min fina Fia 💜 Allt började så bra, hon var lugn och fin. Helt plötsligt stannar hon och jag ser vad hon ser; Ett studsande rådjur! Fia trumpetar och blåser upp sig, jag känner hur alla hennes muskler spänns och efter det gick hon på helspänn hela vägen hem. Inte alltid lätt att lugna ett ton häst men vi har ändå kommit långt sen första dagen jag red henne. Men vi har lång väg kvar 🙂

På barbackatur med Fia

Det går fortfarande trögt på jobbet och folket har inte riktigt hittat ut än men det kommer väl. Jag gissar att så fort minusgraderna försvinner och solen tittar fram mer så gör även människorna/kunderna det. Jag hoppas iaf det!

Kullgrens brygga, Grönemad

Nu tar jag kväll och önskar er en god natts sömn och en härlig tisdag!

Sömnlösa nätter...

Hallå där!

Det är konstigt hur tiden försvinner iväg utan att man tänker på det. Dagarna rusar fram och tar slut snabbare än de börjat. Att jobba 10-18 är inte min grej, jag vaknar gärna tidigt och hade gjort mycket för att tex få tillbaka mitt gamla jobb på folkhögskolan. Vilken dröm att få jobba 7-15.30 igen. Saknar verkligen det. Då fanns det tid att leva, nu är jag mest som en zombie...

Jag har försökt mig på att redigera bilder i Light room, vilket har varit lite knepigt. Photoshop är min grej sen tidigare. Jag har lyckats fixa en bild som jag tänkte bjuda på här. Den visar hur jag ändå orkar igenom dagarna. 

Var på en mysig dejt med en trevlig kille härom dan. Vi tog en promenad längs min favoritsträcka vid havet, köpte fika på Sjögrens och satt hemma hos mig i stöket och fikade. Jättetrevlig men mer än så kände jag inte. Kanske inte är rätt tid att träffa någon? Kanske försöker jag hitta någon som är som "han" som tar upp större delen av mitt tankeväsen, han som är min vän men som aldrig kan bli min.. Han som min hjärna och hjärta anser vara perfekt fit i mitt liv. Jag vet inte... 

Ibland undrar jag hur en vuxen kan känna sig så malplacerad i livet samtidigt vara frisk och må bra. Jag ligger sömnlös på nätterna och funderar över saker. Framför allt livet. Om jag någonsin får barn så är jag snart 50år när den fyller 10. Hade jag bott kvar i Sthlm och haft dessa tankar så hade jag nog varit inspärrad på något hem, här har jag havet som får mig att le och ändå känna mig lycklig.

Jaja vad är väl en bal på slottet.

Nu ska jag göra mig iordning för att jobba...

Adjö!

Sommaren försvinner...

Det känns som att sommaren anlände för bara någon vecka sedan och imorse när jag tittade på termometern så var det under tio grader... Så i år håller jag med Tomas Ledin om att sommaren är kort.. Jag grämer mig fortfarande att jag missade när Erik Segerstedt spelade nere i byn. Hur kunde jag? Det har ju varit en grej sen länge tillbaka. Jag besökte bara bryggan vid få tillfällen och jag har ställt mig själv frågan; "Börjar jag bli för bekväm att bo här?" Förra året var jag nere på byn nästan varje kväll men i år, ja, men äsch - sommaren kommer tillbaka nästa år ;)

Erik & Cissi när de uppträdde 2015 på Böstebar

Visst, jag har jobbat hela sommaren och nästa vecka är sista veckan som forskarassistent. Det har varit en händelserik och kul sommar med massa nya upplevelser och det känns som att det fortsätter. I måndags anmälde jag mig hos arbetsförmedlingen och det känns bra. Kanske konstigt men jag trivs verkligen med livet just nu. Det enda som förstör är väl att jag är inneboende istället för att ha något eget. Men det kommer och det kommer bli sjukligt bra =D Jag längtar men måste stanna kvar i nuet och njuta av det som är omkring mig just nu.

Patricia, Kjell och jag när vi jobbar med projektet

Lokalkändis då bild på mig och bild tagen av mig fick vara med
i lokaltidningen Björklövet

Tänk vad livet ter sig annorlunda när man flyttar. Det mesta nya tar över men det liv man hade innan söker upp en då och då för att spöka lite. Tänker mycket på några personer som betydde och fortfarande betyder mycket för mig. Avståndet har dock tagit ut sin rätt. Vi lever våra egna liv och det är inte alltid det finns rum för det gamla. Men jag tänker ofta på dem.. Ibland är jag rädd att höra av mig i tron att dom inte vill höra av mig..

Just nu är jag husvakt. Det är fantastiskt skönt och för första gången på ett tag sover jag gudomligt gott. Huset är fantastiskt och det tar hand om mig på bästa sätt. Något jag saknar väldigt mycket när jag är inneboende är just egentid. Egentid är SÅ viktigt för mig så nu njuter jag till fullo :)

Njuter av egentid och av att vara husvakt

Livet är mystiskt och fantastiskt. Även om det inte blir som man tänkt sig så kan man ändå njuta. Kärleken håller sig på avstånd men vissa i min närhet får det att pirra till ordentligt. Och ibland borde det vara förbjudet att få vara nära varandra utan att få känna å klämma..

Och med det säger jag; 
På återseende!

So inlove with you...

Forskningsassisten, jag?!?

Hej på er!

Hoppas att ni njuter av sommaren, både när det är sol och regn. Det gör jag, för fulla muggar. Eller ja, imorse när jag hörde ett konstigt välbekant ljud utanför och tänkte "näe, inte idag igen" när regnet öste utanför. Men det är för att jag ska ut till havs, mycket trevligare om det inte blåser och regnar :)

Sommarmys hemma hos Calle

Det händer mycket. Just nu jobbar jag på min folkhögskola! Kunde inte tänka mig ett bättre sommarjobb än där. Fantastiska kollegor, underbar miljö och ett fysiskt krävande jobb. Det är lite varierande och jag hoppar runt lite bland städ av rum, städ av toaletter, vattna blommor, tvätta och jobba i köket. Och mellan det så gör jag annat skoj, lite mer marknadsföring :) Superkul! Och från och med igår jobbar jag även som forskningsassistent!!

En dag på jobbet

Att jag flyttade hit kan inte ha varit en slump. Det händer så mycket så jag är helt salig. För någon vecka sedan fick jag ett samtal på morgonen, som ledde till ett fikamöte på bästa Sjögrens i backen (som jag för övrigt saknar som sjutton eftersom jag aldrig hinner dit längre...). Mötet på Sjögrens ledde till igår. Jag, en maringeolog och en professor i maringeologi begav oss ut till havs där ett stort projekt just nu håller på. Vi ska ta fram hur mycket gifter sommarens fritidsbåtar drar fram när de åker in och ut ur hamnar. Inblandade i projektet är bl.a. Transportstyrelsen, flera kommuner, Göteborgs universitet. Och så lilla jag :) 

Första turen i Sannäs

Ett annorlunda sommarjobb helt klart :)

Projektet håller på hela sommaren så det blir som ett extraknäck utöver jobbet på skolan. Ska bli grymt kul att få vara med på den här resan. Och jag tyckte att det skulle vara väldigt kul att få använda min båt i detta så igår for vi ut i blåsten med min fina "Grodan". Vi närmades oss kulan där en av 'stationerna' fanns vid och så skulle jag lägga i backen...då dog motorn. Sen fick vi inte igång den. Som tur är så har jag underbara vänner och en av dessa kom ut och hämtade oss. Så idag ska vi få assistans av bästaste Larsa och en rejäl båt, nämligen Britta.

Blir bogserade in av fina Snäckan

Motorhaveri på Grodan

Bästa Larsa och professor Kjell på Britta
Lånat bild från Kjell

I övrigt så sker det saker mest hela tiden. Imorgon hoppas jag på att ett nytt steg inleds men än så länge är det väldigt osäkert. Men jag håller tummar och tår. Den här veckan blev det jobb sju dagar av sju möjliga, men det är kul och energi finns i överflöd. Igår avslutade jag min dag först hemma hos en god vän som fyllde år, sen hoppa vi in i min bil, hämtade mamsen och åkte ner till Everts Sjöbod där vi åt en fantastiskt god middag precis vid havet.

Skaldjurstallrik på Everts Sjöbod

Bästa sällskapet - Maria & Johan

Många härliga sommarkramar från mig och Grebbestad!

Jag och Britta Grebert

Jag gjorde det!!!

Nu ligger den här så fint bredvid mig, min lilla blå bok. Jag har en till, i en flyttlåda, i ett förråd så jag har numer två blå böcker. 

Gårdagen började mysigt med en tur ut på havet. Det blåste lite men i gen blev sjösjuk. Vi hade även besök av en tjej som antagligen ska gå marin nästa läsår. Två bottenhugg blev gjorda.

Efter lunch så var det dags. Mätt och belåten efter Sjögrens goda lasagne satte jag mig ner med ett häfte framför mig. Pulsen ökade och jag svettades mängder, kändes det som. När jag satt och väntade på att få gå och rätta provet så kom illamåendet. Löjligt nervös!

Men jag klarade mig! Jag hade några fel, jag hade många rätt och igår firade vi! Tjejerna kom över och det blev god mat och gott att dricka. 

Så GRATTIS till mig! Nu är det ett kort tag tills nästa prov men det är tio ggr värre än detta. Tills dess får jag väl låta naturen lugna ner mig :)

Jag mår bra, jag lovar...

Ute skiner solen från en blå himmel full med små bomullsmoln. Det mesta på marken är täckt av frost som gnistrar som diamanter i solens strålar. Fantastiskt vackert och jag får hejda mig själv att inte springa ut och njuta av det. Idag är det jobbdag. Det här är sista helgen jag jobbar med D innan han byter arbetsplats. Jag kommer sakna honom massor.

En ensam kråka i Grönemad

Den här veckan har jag varit ledig, jag har haft sportlov. Jag har haft två uppdrag som jag känt att jag måste göra - städa och plugga. Men när vädret utanför är så vackert och lockande så har kameran mer dragningskraft och jag har mest hängt ute. Men i torsdags blev det ett ryck med både städning och pluggning. Igår likaså. Varför skjuter jag alltid på sakerna när det känns så mycket bättre efteråt? Jag har haft ångest inför nästa veckans VHF-prov men nu känner jag mig lite lugnare.

Fantastiska sjöbodar finns det gott om

Det är ofta jag får frågan hur jag mår. Och ofta är svaret att jag mår bra, det är väl det folk vill höra? Och det är ju ingen lögn egentligen, för jag mår ju bra. Jag bor fantastiskt vackert, jag har tiden att vara ute i naturen ofta och jag har allt jag kunde önska mig...eller? Det är ingen lögn, jag mår bra. Jag är inte förkyld, jag har (vad jag vet) inga sjukdomar eller liknande. Men längtan är tuff just nu och den tynger ner mig. Gör att jag håller mig för mig själv. Vill inte prata i telefon, vill bara umgås med mina närmsta osv. Men jag lovar, jag mår bra!

Kärlek!

Igår var jag och hälsade på min andra kollega D. På golvet i badrummet sprang fyra minikycklingar omkring, sjukt aktiva små vaktlar. Jag tog upp en av dem i min hand och den var så liten och pep lite tyst. Så sjukt söta! Jag är så glad att jag träffat honom för han är ett litet substitut för Sandra och Vika Gård. Dock kan ingen någonsin ersätta dem, speciellt inte min Lizz, men en liten tröst är dessa höns och kycklingar jag kan få gosa med ;)

Vacker kväll i Grönemad

På tisdag är det 1 mars. MARS! Kan ni fatta? Jag hoppas att ni hänger med och njut, för det här är tid ni aldrig får igen.

Fjäderlätt känsla

Stor kram
Hon den dära

Healing av naturen

Igår blev det test av mina nyinköpta vintertights. Grymt sköna, nästan så att jag vill ha dom på mig hela tiden ;)

Tog vanliga rundan och när havet dyker upp framför mig så bubblar glädjen i bröstet. Alla andra känslor försvinner för ett tag och naturen plockar försiktigt ihop bitarna av mitt hjärta så det blir helt igen. Naturen ÄR fantastisk.

Idag är en bra dag. Sov hela natten och vaknade inte ens när hyresvärden drog imorse. Och snart packar jag in pysslet i bilen å drar till M! Det kommer bli en bra dag idag!

Ta hand om er där ute och ha en fin tisdag!