Ta livets hinder med en klackspark!?

Solen lyser in genom ett skitigt fönster och avslöjar hur dammigt det är inne. Jajks! Har verkligen inte prioriterat att städa hemma senaste tiden, har knappt hunnit tvätta. Men nu väntar fyra lediga dagar och jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt.

Dagen började som alla andra dagar egentligen, frukost framför kaminen och sen ut för att fodra hästarna. Det är full fart på fåglarna och pilfinkarna (eller om det är gråsparvar) håller på att fylla holkarna som hänger på ladan, åkern är full med trastar och härom dagen skrek två tranor för full hals på grannens fält. Våren är på väg!

I onsdags ändrade vi jobbtider och jag fick en ledig eftermiddag. Självklart rusade jag hem när klockan slog ett för att slänga i mig lite att äta och sen gå ut till hästarna. Fia kom direkt och stoppade huvudet i grimman trots att Sessan tittade surt på henne. Hon har börjat fälla nu, ytterligare ett vårtecken! På med sadel & träns och sen ut i skogen. Det var en händelserik tur.

Först stötte vi på de två skrikande tranorna och en bit upp i skogen sprang en ullig och söt räv iväg. När vi kom ut vid en äng kom ett militärflyplan på väldigt låg höjd och det gjorde riktigt ont i öronen samtidigt som hela kroppen skakade. Fia blev rädd och jag kände hur hela hon ville springa därifrån men jag pratade lugnande med henne och vi stog kvar på samma plats när planet försvunnit. Jag svor högt och funderar fortfarande på om det är ok att de flyger på så låg höjd... Misstänksamt!

Vi kom inte långt förrän vi stötte på stora plåtar som slog mot en vägg, två morkullor som flaxade hej vilt och till slut ett rådjur som studsade framför våra näsor. Men Fia, som annars kan skrämma upp sig rejält, lugnade sig snabbt efter varje grej och jag var SÅ stolt över henne. Det kan ha varit en bra dag bara men jag tror att vi sakta men säkert bygger ett förtroende där hon känner att hon är trygg och kan lita på mig.

Senare på onsdagen fick jag glada tillrop från en person som jag förhoppningsvis kommer att spendera mycket tid med i sommar och kanske även till hösten. Och igår kväll fick jag ett mail som även det kändes väldigt uppmuntrande. Jag tror på förändring. Och det ganska så snart. Det behövs i mitt liv där det just nu inte riktigt går som tänkt...

Nu ska jag förbereda en maskin med tvätt och sen åker underställ och ridkläder på för idag tänkte jag & Fia ta en tur till havet. 

Ta hand om er där ute!

-A