onsdag 13 juni 2018

Från toppen till botten

Det är konstigt vad snabbt känslorna kan dala. Det är jättekul med nya jobbet, jag får extrapass och jag gör saker jag aldrig förut gjort. Men det är bara ett sommarjobb och jag söker andra mest hela tiden. Jag hade sökt ett jobb som jag verkligen kände för, ett kontorsjobb på Tanums kommun. Det kändes som att det var klippt och skuret för mig, det enda jag inte hade var väl kunskap i deras program. Men idag fick jag mail att det gått till annan sökande..

Jag fick inte ens komma på intervju...

Känner mig så sjukt dålig. Det här är INTE bra för självkänslan.. Om jag inte ens får komma till intervju på ett endaste jobb, är jag så jävla kass? Jag vill ju faktiskt tro att så inte är fallet...

Jag tänker tex på min nuvarande chef. Han såg att jag blev taggad på Facebook i ett inlägg ang arbete. Då erbjöd han mig en tjänst, även fast han visste att jag hade jobb just då. Han ville att jag skulle jobba för just dom. Så något har jag väl.

Jaja jag vet, men ibland är det svårt att se livet enbart ur positiva ögon. Men jag försöker. Ibland blir allt bara lite för mycket nedåtgång serru :)

Ville bara skriva av mig lågheten. Snart ska jag åka och inhandla sushi och sen ska jag vara hundvakt. Vad livar till livet bättre än en busig liten hund.

Hade!

tisdag 12 juni 2018

Bröllop & salta bad

Sommaren är här, välkommen! Mina lediga dagar spenderas med att inte göra så mycket. Jag pysslar lite hemma och badar, ja det är helt galet men jag har badat flera ggr i år. Har till och med hoppat i spat när jag varit själv och det är ett stort steg för mig!

Jag har ingen ny båt än men håller utkik. Inte lätt när man är nybörjare. Har förstått att sötvattenskyld motor är bättre än saltvattenskyld. Kapell är dyrt så det är bra om det är i hyfsat skick. Men svårt för mig att veta om en motor går bra eller inte, motorn är viktigast.

I helgen var det bröllop, både i Grebbestad och hemma på gården. Jag fotade lite men blev sådär nöjd. Känns som det är dags att köpa ny kamera snart..

Idag blir det jobb, ska bli sjukt kul. Att "kränga" fisk är faktiskt väldigt kul även fast jag inte har koll på dom än så träffar jag massa människor vilket är superkul. Förra jobbet var lite "instängt" eller hur man ska säg... Även om inte alla handlar av mig så kommer folk fram och hejar å är glada ändå. 

Hoppas att just Du får en underbar tisdag!

Kram A

fredag 1 juni 2018

När gjorde du något för första gången?

Sitter och kollar på "The Kissing booth" på Netflix, bredvid mig ligger Snöboll utslagen och utanför kvittrar fåglarna för fullt. Det har varit en härlig dag med hästfix, examensfirande och sol! För visso brände jag mig rejält under gårdagen så jag har lite svårt att vara i solen men härligt väder har vi!

Imorrn ska jag göra något för första gången... Jag ska jobba mitt första pass i en fiskaffär! Det ni ;) Heeeelt galet men även fast jag är sjukt nervös så ska det bli jättekul! Och det är ju bästa fiskaffären i Tanum så det ska bli Awesome :D

Från gamla jobbet så saknar jag den fina grannen, hans bruna kropp och vita leende. Tveksam på att jag kommer ha något så fint ögongodis på shoppingcentrat. Men det finns väl alltid nåt att titta på ändå :P

Förutom några inbokade pass så är jag ledig i juni och det ska bli fantastiskt. Första lediga sommaren sen jag flyttade hit och det känns redan magiskt. Även om jag inte har båt så ska jag njuta av sol och salta bad. 

Det känns som att livet är på rätt väg igen...

måndag 28 maj 2018

Så var det gjort, gånger två!

Nu sitter jag här, arbetslös eller mellan två jobb kanske jag ska säga. Första dagen på en välförtjänt semester. Det är över 20 grader ute, växlande molnighet och blåst. Men jag är lycklig ändå. Skrotar runt i shorts å linne, precis sett Robinsonfinalen.


Ja Robinson, vad tyckte ni? Jag har haft några favoriter under årets Robinson, ett program jag följt slaviskt... Då kanske förutom att jag missade finalen, som jag missade igår haha 

Dessi - vilken brud! Jag hade gärna sett henne i final med Henke!
Henke - SÅÅÅÅ värdig vinnare, eller ja nu blev han ju tvåa men fan va bra han är. Han har varit en favorit genom hela säsongen och jag hade verkligen sett honom som vinnare. 
Marie - Vilket pannben!
Kolmyrarna

Men tillbaka till verkligheten. Jag sålde min älskade groda häromdan, min båt. Vad hände? Jag tror vi var för olika, vi klickade liksom aldrig.. Och jag vet att han kommer få det bra där han hamnar.
Sista turen med Grodan

Grodan påväg till sitt nya hem...

Så nu sitter jag här, utan jobb och utan båt. Och sakta men säkert återvänder livsgnistan. Lugnet kommer ta över igen, redan imorse sov jag till efter åtta....NÄR hände det senast?

Har hänt mycket sen sist. Haft tre vänner på besök. Varit på Sportshopenjippo. Och har massa bilder jag vill visa... Nu kanske inläggen ökar i takt med livsgnistan? Vi får se.

Tack för att ni fortfarande kikar in här!
Puss!

lördag 28 april 2018

Uppsägning och tankar om framtiden

- Jag sa upp mig igår!
- Härligt! Vad har du för plan?
- Jag har ingen plan
- Är du rik?
- Ja jag är rik på livet ;)

Ungefär så lät det igår när jag snappa med min gamla kollega från Sthlm. Och ja, jag sa upp mig igår utan att egentligen ha någon plan. Jag har nytt jobb i sommar och som kanske sträcker sig längre men just nu vet jag inte. Jag har hoppat igen, så som jag gjorde när jag flyttade från Sthlm. Och återigen känner jag hur livsgnistan börjar spraka.

Det var nog själva grejen när jag flyttade hit, jag hade tappat livsgnistan och livet här tände den igen. Vid något tillfälle så slocknade den. Nu känner jag att energin kommer mot mig igen och även om det inte är av full kraft så mottager jag den med öppna armar. Bara som en sån sak som att jag ska på en guidad fågelskådning med en nyfunnen vän snart tyder på att orken sakta kommer tillbaka.

Tanken var inte att mitt liv skulle vara så "tomt" som det är idag. Dvs jag skulle ju kanske vara gift, ha man och barn. Men nu är det som det är och sakta men säkert försöker jag njuta av det som är istället för att tänka på att jag inte kommer bli mamma. Det gör för ont. Jag försöker lära mig leva igen. Och för att göra det så behövde jag säga upp mig där jag jobbade.

Nu ska jag försöka utmana mig själv, se vad som händer. Jag kommer nog titta in här titt som tätt i samma takt som energin och livslusten kommer tillbaka. Förhoppningsvis kommer jag kunna dela med mig av mina framtida utmaningar. Tänkte säga att min första är sommarjobbet men jag tror att juni månad kommer bjuda på några godsaker också. Men vi får se :)

Ja, det var det. Ha en fin helg nu :)

-A

tisdag 3 april 2018

Gift vid första ögonkastet...

Sitter här i favvofotöljen med sockor å mössa på. Det kanske låter värre än vad det är men just på morgonen så är jag galet frusen tills kaminen värmt upp huset några grader. Det är mörkt på ena sidan himlen och på den andra försöker solen att tränga igenom och lyckas lite halvt. Men jag har inget hopp om finare väder idag. Fast det gör inget, jag ska ändå jobba.

Av någon anledning har jag börjat titta på Gift vid första ögonkastet. Kanske för att påsken har tagit fram familjelängtan i mig igen. Och det gör lite ont att titta på.. Det rullar någon tår nerför min kind när jag ser bröllopen, de kanske inte är perfekta men det finns så mycket hopp och kärlek ändå. Och mitt i allt rusar en tanke förbi att jag aldrig kommer få uppleva det.

Det var nära en gång, ja jag vet inte om ni vet om det, men jag var med i uttagningen för just Gift vid första ögonkastet. I slutändan stog det mellan mig och en tjej till om vem av oss som var bästa match för en kille... Jag var den sämre matchen och fick hoppa av. Undrar hur det hade sett ut om jag var den som hade gått vidare. Produktionsbolaget ringde ett år senare och ville att jag skulle vara med i andra säsongen, men då hade jag precis flyttat hit och kände inte att tiden fanns.

Att livet inte riktigt blivit som jag tänkt mig är nog ingen hemlighet. Jag hade gärna haft barn vid 25, gärna vovve och Volvo oxå. 15 år senare sitter jag här, fortfarande utan barn, vovve och Volvo. Efter fem försök att skaffa barn via insemination så börjar jag tappa hoppet om att kunna få egna barn. Har kikat på adoption oxå men kostnaden är riktigt hög och tidigare försök jag gjort på sjukhus var inte gratis dom heller. 

Jag har alltid fått höra "Du är fortfarande så ung, du har tid" men jag säger till Dig som läser detta, lyssna inte på folk! Är du 25 och vill ha barn, vänta inte!! För en dag sitter du själv och undrar vad fan som hände med ditt liv.

Nu ska jag göra mig iordning för att ta tag i första arbetsdagen efter påskledigheten. För även om jag ibland tappar hoppet, så är ändå hoppet det sista som lämnar mig och gör att jag fortsätter kämpa. Hoppas att Du oxå gör det!

Kram A

fredag 30 mars 2018

Ta livets hinder med en klackspark!?

Solen lyser in genom ett skitigt fönster och avslöjar hur dammigt det är inne. Jajks! Har verkligen inte prioriterat att städa hemma senaste tiden, har knappt hunnit tvätta. Men nu väntar fyra lediga dagar och jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt.

Dagen började som alla andra dagar egentligen, frukost framför kaminen och sen ut för att fodra hästarna. Det är full fart på fåglarna och pilfinkarna (eller om det är gråsparvar) håller på att fylla holkarna som hänger på ladan, åkern är full med trastar och härom dagen skrek två tranor för full hals på grannens fält. Våren är på väg!

I onsdags ändrade vi jobbtider och jag fick en ledig eftermiddag. Självklart rusade jag hem när klockan slog ett för att slänga i mig lite att äta och sen gå ut till hästarna. Fia kom direkt och stoppade huvudet i grimman trots att Sessan tittade surt på henne. Hon har börjat fälla nu, ytterligare ett vårtecken! På med sadel & träns och sen ut i skogen. Det var en händelserik tur.

Först stötte vi på de två skrikande tranorna och en bit upp i skogen sprang en ullig och söt räv iväg. När vi kom ut vid en äng kom ett militärflyplan på väldigt låg höjd och det gjorde riktigt ont i öronen samtidigt som hela kroppen skakade. Fia blev rädd och jag kände hur hela hon ville springa därifrån men jag pratade lugnande med henne och vi stog kvar på samma plats när planet försvunnit. Jag svor högt och funderar fortfarande på om det är ok att de flyger på så låg höjd... Misstänksamt!

Vi kom inte långt förrän vi stötte på stora plåtar som slog mot en vägg, två morkullor som flaxade hej vilt och till slut ett rådjur som studsade framför våra näsor. Men Fia, som annars kan skrämma upp sig rejält, lugnade sig snabbt efter varje grej och jag var SÅ stolt över henne. Det kan ha varit en bra dag bara men jag tror att vi sakta men säkert bygger ett förtroende där hon känner att hon är trygg och kan lita på mig.

Senare på onsdagen fick jag glada tillrop från en person som jag förhoppningsvis kommer att spendera mycket tid med i sommar och kanske även till hösten. Och igår kväll fick jag ett mail som även det kändes väldigt uppmuntrande. Jag tror på förändring. Och det ganska så snart. Det behövs i mitt liv där det just nu inte riktigt går som tänkt...

Nu ska jag förbereda en maskin med tvätt och sen åker underställ och ridkläder på för idag tänkte jag & Fia ta en tur till havet. 

Ta hand om er där ute!
-A