tisdag 3 april 2018

Gift vid första ögonkastet...

Sitter här i favvofotöljen med sockor å mössa på. Det kanske låter värre än vad det är men just på morgonen så är jag galet frusen tills kaminen värmt upp huset några grader. Det är mörkt på ena sidan himlen och på den andra försöker solen att tränga igenom och lyckas lite halvt. Men jag har inget hopp om finare väder idag. Fast det gör inget, jag ska ändå jobba.

Av någon anledning har jag börjat titta på Gift vid första ögonkastet. Kanske för att påsken har tagit fram familjelängtan i mig igen. Och det gör lite ont att titta på.. Det rullar någon tår nerför min kind när jag ser bröllopen, de kanske inte är perfekta men det finns så mycket hopp och kärlek ändå. Och mitt i allt rusar en tanke förbi att jag aldrig kommer få uppleva det.

Det var nära en gång, ja jag vet inte om ni vet om det, men jag var med i uttagningen för just Gift vid första ögonkastet. I slutändan stog det mellan mig och en tjej till om vem av oss som var bästa match för en kille... Jag var den sämre matchen och fick hoppa av. Undrar hur det hade sett ut om jag var den som hade gått vidare. Produktionsbolaget ringde ett år senare och ville att jag skulle vara med i andra säsongen, men då hade jag precis flyttat hit och kände inte att tiden fanns.

Att livet inte riktigt blivit som jag tänkt mig är nog ingen hemlighet. Jag hade gärna haft barn vid 25, gärna vovve och Volvo oxå. 15 år senare sitter jag här, fortfarande utan barn, vovve och Volvo. Efter fem försök att skaffa barn via insemination så börjar jag tappa hoppet om att kunna få egna barn. Har kikat på adoption oxå men kostnaden är riktigt hög och tidigare försök jag gjort på sjukhus var inte gratis dom heller. 

Jag har alltid fått höra "Du är fortfarande så ung, du har tid" men jag säger till Dig som läser detta, lyssna inte på folk! Är du 25 och vill ha barn, vänta inte!! För en dag sitter du själv och undrar vad fan som hände med ditt liv.

Nu ska jag göra mig iordning för att ta tag i första arbetsdagen efter påskledigheten. För även om jag ibland tappar hoppet, så är ändå hoppet det sista som lämnar mig och gör att jag fortsätter kämpa. Hoppas att Du oxå gör det!

Kram A

fredag 30 mars 2018

Ta livets hinder med en klackspark!?

Solen lyser in genom ett skitigt fönster och avslöjar hur dammigt det är inne. Jajks! Har verkligen inte prioriterat att städa hemma senaste tiden, har knappt hunnit tvätta. Men nu väntar fyra lediga dagar och jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt.

Dagen började som alla andra dagar egentligen, frukost framför kaminen och sen ut för att fodra hästarna. Det är full fart på fåglarna och pilfinkarna (eller om det är gråsparvar) håller på att fylla holkarna som hänger på ladan, åkern är full med trastar och härom dagen skrek två tranor för full hals på grannens fält. Våren är på väg!

I onsdags ändrade vi jobbtider och jag fick en ledig eftermiddag. Självklart rusade jag hem när klockan slog ett för att slänga i mig lite att äta och sen gå ut till hästarna. Fia kom direkt och stoppade huvudet i grimman trots att Sessan tittade surt på henne. Hon har börjat fälla nu, ytterligare ett vårtecken! På med sadel & träns och sen ut i skogen. Det var en händelserik tur.

Först stötte vi på de två skrikande tranorna och en bit upp i skogen sprang en ullig och söt räv iväg. När vi kom ut vid en äng kom ett militärflyplan på väldigt låg höjd och det gjorde riktigt ont i öronen samtidigt som hela kroppen skakade. Fia blev rädd och jag kände hur hela hon ville springa därifrån men jag pratade lugnande med henne och vi stog kvar på samma plats när planet försvunnit. Jag svor högt och funderar fortfarande på om det är ok att de flyger på så låg höjd... Misstänksamt!

Vi kom inte långt förrän vi stötte på stora plåtar som slog mot en vägg, två morkullor som flaxade hej vilt och till slut ett rådjur som studsade framför våra näsor. Men Fia, som annars kan skrämma upp sig rejält, lugnade sig snabbt efter varje grej och jag var SÅ stolt över henne. Det kan ha varit en bra dag bara men jag tror att vi sakta men säkert bygger ett förtroende där hon känner att hon är trygg och kan lita på mig.

Senare på onsdagen fick jag glada tillrop från en person som jag förhoppningsvis kommer att spendera mycket tid med i sommar och kanske även till hösten. Och igår kväll fick jag ett mail som även det kändes väldigt uppmuntrande. Jag tror på förändring. Och det ganska så snart. Det behövs i mitt liv där det just nu inte riktigt går som tänkt...

Nu ska jag förbereda en maskin med tvätt och sen åker underställ och ridkläder på för idag tänkte jag & Fia ta en tur till havet. 

Ta hand om er där ute!
-A

torsdag 22 mars 2018

Rymma från verkligheten!

Den här veckan är det helgjobb så gårdagen spenderades med Fia. Sistgång vi skulle till havet så var det ingen bra dag för henne så vi kom aldrig så långt själva, utan vi stannade i skogen och tränade på att skritta mellan träden. Men igår tog vi oss ner till havet och det är alltid lika magiskt.

Att sitta på tusen kilo och blicka ut över det stora blå är en fantastisk känsla. Just där och då är det bara hon och jag mot världen. Fåglarna flaxade rädda iväg, från Grebbestad hamn kom en segelbåt puttrande för motor och solen kämpade bakom en molndränkt himmel. Magi. Kärlek.
Hon, jag och havet!

Resten av dagen var egentligen bra, jag mös med min älskade pälsboll och tog en promenad med mammas hund till kyrkan. På vägen dit träffade jag sötaste E som gungade på dagis. Och jag mötte även några gamla kollegor vid Folkhögskolan. Så härligt. Fan så jag saknar dom!
Klart vi rockade sockorna igår

Jag och mamma for till Oppen för att handla, först ett besök på Lekia hos bästa G och efter det blev det en snabbtripp genom Dollarstore och sen in på Coop. Det är kul hur det där med Facebook funkar egentligen. Folk snappar upp saker om en som egentligen är osagt, vilket just igår var väldigt bra och jag kände att jag gick med lite lättare steg efter. Men huvudbry har jag fortfarande och det är inte förrän allt är löst som det kommer att släppa. 
Snart klarnar det

Utanför hänger regnet i luften och snön är nästan helt borta. Jag njuter av återkomsten av ljuset och längtar efter varmare dagar, inte bara för att kunna byta ut vinterjackan utan för att kunna fixa och dona på övervåningen. Längesen jag målade nu, ser fram emot att ha tiden.
Ljuset!

Ha en fin dag och njut av livet!


måndag 19 mars 2018

Salta promenader, energiboost & sol!

Hallå! Vilken helg vi fick. Sol från klarblå himmel, någon minusgrad (som förvisso var några fler morgontid) och äntligen kom mamma & brorsan till rätt sida. Det var härligt att träffa mammas lilla pälsboll Skorpan igen. Härligt att få krama om både mamma & bror. 
Jag & min bror på promenad på klipporna

Lördagen bjöd på fantastiskt väder så jag & brorsan gick längsmed havet från Grönemad till Sövall och sen tillbaka igen. Klättrade lite på klipporna för att hela tiden hålla oss vid havet. Luften var fylld med tång & salt, precis som det ska vara på västkusten.
Krossekärr

Vi promenerade även genom byn. Jag har bott här i 3,5 år nu men blir fortfarande lika förvånad när jag träffar någon jag känner på gatan. Det är så mycket lättare och vanligare att göra det här än i Stockholm men ändå så har jag inte vant mig riktigt. Det är en mysfaktor jag gillar.
Grebbestad

Mamma höll sig mest hemma och njöt av uterummet. Kan jag tro, komma från en liten lägenhet med balkong till hus med uteplats och uterum. Kontraster att vara tacksam för.
Krossekärr/Grönemad

I söndags hann jag både med en promenad med brorsan och en skogstur med min fina Fia 💜 Allt började så bra, hon var lugn och fin. Helt plötsligt stannar hon och jag ser vad hon ser; Ett studsande rådjur! Fia trumpetar och blåser upp sig, jag känner hur alla hennes muskler spänns och efter det gick hon på helspänn hela vägen hem. Inte alltid lätt att lugna ett ton häst men vi har ändå kommit långt sen första dagen jag red henne. Men vi har lång väg kvar 🙂
På barbackatur med Fia

Det går fortfarande trögt på jobbet och folket har inte riktigt hittat ut än men det kommer väl. Jag gissar att så fort minusgraderna försvinner och solen tittar fram mer så gör även människorna/kunderna det. Jag hoppas iaf det!
Kullgrens brygga, Grönemad

Nu tar jag kväll och önskar er en god natts sömn och en härlig tisdag!


torsdag 15 mars 2018

Vår var är du?

Vårdeppig, nja ja jo kanske...eller? Efter gårdagens fantastiska ritt på Fia i solskenet så känns dagen idag sisådär. Igår sjöng fåglarna, bäckarna porlade och solen värmde som bara den. För första gången i år så lämnade jag termoridbyxorna och körde vanliga i stället. Fantastistk! Fia hade lämnat demonerna hemma och vi fick en fin ritt i lugnt och harmoniskt tempo. Idag är minusgraderna tillbaka, isen låg i hamnen och jag borde ha tagit mössan på mig imorse...


Strax innan lunch var det dags för lunchseminarium på Grebys. Kristin Lagerqvist var dagens talare och det var kul och intressant att höra vad hon säger. Jag har inga intentioner att bli någon toppbloggare eller instagrammare men har ändå fyra instagramkonton där tre är aktiva med en hel del följare. Jag fick lite tips och lärde mig lite nytt så det känns väldigt kul. Kolla gärna in hennes Instagram eller blogg krickelins.se 

Det var en lugn dag på jobbet och vi hann fixa lite vårfint i skyltfönstrena. En gammal kollega gick förbi och jag passade på att gå ut och prata lite. En fantastisk man som på något sätt förstår mig mer än någon annan även fast vi inte känner varandra särskilt bra. Underbart att träffas och snacka ikapp lite granna.

På fredag kommer min mor & bror äntligen till byn och idag har jag inhandlat lite Grebbestadsöl och räkor från båten Sundland. Det är klart att man ska ha det bästa när man kommer hit. Jag hoppas att solen kommer på besök oxå så att vi kan ta en promenad genom byn och kanske sitta på någon uteservering. Jag vet att Skafferiet & Q-skär ska ha smygpremiär i helgen.

Elden i kaminen sprakar för fullt och värmen har börjat sprida sig i huset. Katten ligger på sin puff och jag sitter under en filt med ett glas vin bredvid mig. Ibland när jag sitter här så glömmer jag livet utanför. Livet i drängstugan är rätt bra ändå.

Ta hand om er,
Ammi

onsdag 21 februari 2018

Keep on fighting!

Snön ligger vit utanför fönstret och ibland känns det som att livet stannat upp. Inga resor till Gbg. Ingen ridning. Men idag, idag fick jag äntligen ge mig ut på min ädla springare Fia igen. Hon har äntligen fått skor med broddar så nu kan vi ge oss ut och erövra skogen igen.

Världens bästa Fia

Idag red vi ut alla tre. Jag på Fia och sen mina hyresvärdar med Filip och Moltaz. Jag fick rida Molle i söndags, han bockade och hoppade över allt han kunde. Inte jättekul. Idag red vi samma runda och Fia gjorde små glädjeskutt hon med, det var ok. Hon får göra det. Min finaste!
Stora stiliga Filip

Annars är det dött på jobbet. Jag tror att månaden och vädret håller folk borta. På lördag kommer Cassie hit och jag har fått ledig så vi kan ge oss ut och fota! Och rida :) Ska bli så underbart!

Livet är inte jättekul just nu men det kommer bli bättre...

Kram på er!

lördag 10 februari 2018

Ted & Fifty Shades Freed

Sitter i fåtöljen framför en nytänd brasa i kaminen och har ett glas vin bredvid mig. Landar efter att just kommit hem från att ha sett Mr Grey i Fifty shades freed. Jag har sett de andra två filmerna så det kändes rätt att se denna med. Första filmen såg jag med goa vännen D men han är nog glad att jag sett den med tjejerna sen. 

Bion var inte ens halvfull och bakre raden hade högst medelålder, framför oss satt förväntansfulla tonåringar som gärna satt och snapa under filmen.. 

Det är andra gången jag är på bio i år, första filmen var Ted - för kärlekens skull. Jag och D gick på den på min födelsedag. Tror inte att jag kunde gått med någon bättre, han uppskattade den lika mycket som jag. Jag kände så enormt mycket kärlek och filmen fick mig att tänka. Att se svenska filmer på bio är inte något jag brukar göra men jag är glad att jag såg denna. Så otroligt fin och kärleksfull!

Så den andra var då Fifty shades freed som jag såg ikväll. Vi åt middag på Macri innan. Ted såg vi på Park och Fifty här i byn. Måste erkänna att jag gillar vår bio bättre, inga ljud från en annan film som stör och det är inte fullt med matos, som det är på Park. Filmen då? Ja, asså...det är en film och böckerna är bättre men det kanske inte är så konstigt. Det blev en kul grej att se dom. Och han har ju så gullig rumpa :D

Imorn måste jag bege mig till Torp för att köpa batteri till bilen. Inte det roligaste men då får bilen rulla lite och jag får se stora biltema haha Kanske unnar mig en finkaffe på Espresso House oxå när jag ändå är där.

Nu börjar värmen från kaminen sprida sig i huset, den råa kylan som var när jag kom in är försvunnen även om det fortfarande bara är strax över 18 grader inne. Snöboll har lagt sig på puffen närmast kaminen, jag förstår henne. 

Ha en fortsatt fin kväll alla fina!
Sov så gott sen.