Livet - en berg o dalbana

Hallå där ute! Tänk va snabbt tiden går, helt sjukt snabbt egentligen. Det är över fyra år sen jag flyttade till Grebbestad, FYRA år! Livet rullar på och jag försöker fortfarande att hitta min plats i det. När detta ska hända vet jag inte men jag fortsätter att leta mig fram. Ibland är det glasklart, andra dagar går det som i mjölktjock dimma.

Mitt sommarjobb som slutade i augusti har gått vidare i en behovsanställning så ibland säljer jag kummel, bergtunga och varmrökt lax. Trivs bra med mina slemmiga fiskar. Ibland sitter jag i kassan på Coop och snackar med kunder eller plockar upp varor i hyllorna. Båda jobben ger mig otroligt mycket socialt, vilket jag gillar. Och då uppskattar jag mycket att komma hem till huset, tända en brasa och gosa med Snöboll, än mer.

Fiskoutfit

Kassaoutfit

Min väg till att bli förälder har inte helt stoppats.. Och nej, jag har inte träffat någon.. Någon har inte velat dyka upp än men jag har hittat ett annat alternativ än att gå till en steril, opersonlig kvinnoklinik i Göteborg. Jag ger 2019 en chans, men därefter går jag vidare.

Jag har dock gått och blivit kär - i ett hus! Ett himla fint hus, litet hus men ett perfekt hus. Dock alldeles för dyrt för mig men jag föll så fort jag såg det.. En natt drömde jag att jag satt på altanen och såg en liten flicka springa och leka med en hund på tomten. En dröm. En dröm jag hoppas kunna bli sann men för stunden är det bara en dröm. 

Framtiden?

Äntligen har jag fått värme i huset igen, eller ja jag har ju haft några element men efter nästan ett år så har den två månader gamla värmepumpen bytts ut till en ny fungerande. Konstigt att en ny värmepump slutar fungera efter två månader... Men ja, nu har jag mer jämn värme hemma. SKÖNT! Kaminen i all sin ära men att gå och lägga sig till 24 grader och vakna upp till 16 är påfrestande för kroppen helt klart.

Ja, som jag bluddret på.. Trots klagan såg mår jag bra. Min vän kämpar fortfarande för sitt liv och jag tänker på denne väldigt mycket. Men idag går mina tankar till H's familj, vänner och bekanta. Jag fick aldrig lära känna henne men jag har förstått att hon var en väldigt omtyckt person. Idag är hennes begravning :( Livet kan ta slut så väldigt snabbt, det är därför man måste ta tillvara på det.. Vilket är lättare sagt än gjort ibland.

Nu ska jag hoppa in i duschen för att göra mig iordning för en dag i kassan. Ta hand om er där ute och lev livet medan ni kan. Njut av allt som du faktiskt har i ditt liv!

Kram

-A-