Den eviga frågan...

"Kan tjejer och killar umgås enbart som vänner??"

Jag har alltid sagt ja på den frågan men jag börjar tvivla på den. Kanske är det så att det alltid är en part som vill mer? Eller en tredje part som tror att det är mer? Självklart finns det något bakom tvivlet.

Jag har en superfin vän, vi kan skojbråka med varandra utan att den andre tar illa upp. Vilket jag verkligen uppskattar efter en uppväxt med två bröder, och dessa vänner är inte lätta att finna. Vad jag förstått det så har vi alltid vetat vart vi har varandra. MEN sen en vecka tillbaka så hörs vi inte längre av... Eller jag hör av mig men han är kort och inte alls som förr. Min enda förklaring är att hans fru fått för sig att det är något mellan oss. Jag blev varnad att vara vän med honom (för att han är gift!?!?!) men jag tyckte det var befängt, man måste väl få ha vänner? Men jag kanske borde ha lyssnat på varningen..

Men är det så att bara för att jag är singel så får jag inte ha gifta vänner? Eller är det så att jag bara få ha tjejkompisar som är gifta? Jag får inte ha manliga vänner, som är gifta? Får jag bara ha manliga vänner som är singlar? WTF!!!

Ja, här sitter jag med ett nyopererat knä och har all jefla tid i världen att tänka på, älta och överanalysera precis ALLT! Bara för att jag vill ha vänner, tror folk att jag vill ha en relation med dom? Inte så att jag inte har vänner men jag vill ju träffa nytt folk, eller är folk i ett litet samhälle trött på att träffa nytt folk? Kanske skulle följa Z och flytta till Gbg istället, där kanske folk inte är så jäkla rädda..

Så... Kan tjejer och killar umgås enbart som vänner? Är det någon som vågar säga vad dom tycker så berätta gärna :) 

Tänk vad allt skulle bli lättare om folk vågade prata med varandra istället för att tro varandra är tankeläsare. Tror vi skulle slippa massa skit om vi bara öppnade munnen och berättade hur vi tycker å tänker! Eller iaf våga svara på tal..

Jaja nu har jag fått klaga av mig för idag!

Tack å hej!