Känslan...

...som uppstår när du står ute i blåsten och inte hör något annat än vinden i öronen och ropar för full hals: "Hästarna! Kom får ni mat!" och strax efter hör du 16 hovar komma dundrandes. Fram ur mörkret kommer fyra hästar upp och hälsar glatt. Den känslan är häftig! Att dom kommer när man ropar och knallar in själva i stallet. Myyys! Visserligen gick Rispa in till Hakur och Tia körde först Isors box, sen Hakurs och till sist sin men dom kom rätt till slut ;) Sötnötar.

Passade på att borsta av dom den värsta leran och mös lite extra med Isor. Hakur hade tappat en doja så jag gissar att matte inte kommer bli så glad när hon kommer hem..

Ja äntligen är jag här och jag börjar med att vara själv med alla djuren. Myspys. Men har faktiskt inte hälsat på getterna än, det får bli imorn. Tjejerna ska få sova med mig och den här gången kommer jag inte behöva frysa ;)