söndag 2 juni 2013

Oväntat...eller?

I onsdags fick jag en totaldipp på jobbet, bröt ihop och kroppen bara skakade. Det har förvisso hänt några gånger senaste tiden men jag vänjer mig inte vid det ändå. Den här gången tog det längre tid att återhämta mig.. Yrselattackerna har även dom kommit oftare, så jag bestämde mig för att boka tid hos hälsan. Fick tid följande dag kl.8.45

Satt och pratade med läkaren. Vi kollade blodtrycket som var lägre än det varit tidigare. Hon vet hur jag mått förut och efter mycket om och men säger hon: "Jag tänker sjukskriva dig i två veckor med start idag." Varpå jag direkt säger; "Men det går inte, kan du inte göra det from tisdag nästa vecka?" Observera att man kan tvivla på min lojalitet mot företaget... Jag blev förvånad över min reaktion men jag ÄR lojal mot mitt företag och tar alldeles för STORT ansvar tydligen.

Kom tillbaka till chefen och prata med honom. Han var fantastisk! Jag packade ner mina grejer, satte på out of office och åkte hem. En av de skummaste känslor jag haft. Jag kom hem, la mig i soffan och kände mig helt tom. Vad fan hände?

Att säga att jag är sjukskriven pga stress känns obehagligt och konstigt. Det är inget folk ser. Det hade varit mycket enklare att bryta benet eller liknande. Men många tyckte det var på tiden.. Om det inte hade skett nu hade det garanterat blivit mycket sämre. Visst att jag har mått dåligt, men jag förstog nog kanske inte hur illa däran jag var.. Och jag har inte fattat att folk omkring mig fattat det.

Jag blev ordinerad att tänka på mig själv, släppa allt ansvar och tänk på jobbet. Ta långa promenader, sova och se till att fokusera på att må bra. Så när jag legat en stund i soffan tog jag mig upp och ut i köket för att göra iordning en himla god shake!

Efter ett tag ringde Sandra och frågade om jag ville följa med och bada voffarna, så vi tog vägen förbi hemköp och köpte oss en varsin glass.


Gissa om vi blev förvånade när badplatsen kryllade av brandmän och brandbilar. Det var övning på gång och spännande att glutta lite på dem.

Tjejerna tokmös och busade för fullt


På fredagen följde jag med Sandra till stallet och fick gosa lite häst. Mysigt att låta stressen rinna av och bara stå där och sniffa häst. Längesen jag kände mig så avslappnad i stallet. Jag och Isor mös massor :)
Passade även på att hälsa på Mamsens ungar. Underbart söta och gissa om det rycker lite i katt-tarmen när man får säga hej till dessa dunbollar


Även på fredagen tog vi en tur till badet så tjejerna fick svalka sig lite.

Väl hemma så bytte jag om lite och åkte sen med Annica och Madde till Isak. Det var längesen jag träffade honom men han var lika söt som alltid. Dock var det nog sista gången jag träffade honom.. Hans nya familj kom och hämtade honom och fastän det var längesen jag var medryttare så kändes det tufft när han åkte iväg i transporten. Men jag tvivlar inte på att han får det underbart hos sin nya ägare.
Tack snälla Madde för att du tog bilder :)


Senare på kvällen tog jag tjejerna och begav mig ut på promenad mot Annica. Mysigt att ge sig ut på äventyr med bästaste flickorna.
Väl framme så passade Bubblan på att fånga Issas uppmärksamhet och tror båda tjejerna hade det himla mysigt :)

Lördagen började med en liten promenad med tjejerna för att sen äta frukost med Sandra. Efter det tog jag mig ner till gymmet trots total saknad av motivation. Det blev ett kort pass, men kändes ändå bra att jag gick ner. Fick prova mina nya handskar som jag köpte i onsdags när jag träffade fina Josefin på Stinsen. Satt perfekt!

Efter lite vila hämtade jag mamma och vi åkte till Stinsen. Jag fick mamma att köpa lite kläder och sen tog vi en mysfika. Jag hittade oxå lite fynd. Rea är alltid trevligt. Och billiga kläder i stort är ju himla nice ;)

Och så kommer vi till idag. Jag vaknar rätt tidigt på mornarna så jag ligger och drar mig lite innan jag hör ifrån Sandra. Imorse hoppade jag i löparkläder och gick ner för att hämta tjejerna. Vi tog spåret denna morgon. Jag sprang några sträckor men har tappat allt sen innan jag drog ut tanden :( Men man måste ju börja nånstans och jag är ändå nöjd att jag tog mig ut. Ingen stress eller press!

Testade nya jackan som funka finfint. Blev lite frulle efter turen och nu sitter jag hemma och ska vika lite tvätt, röja lite och lunch är det väl dags för oxå tror jag. Blir nog en till promenad lite senare men kommer vara en jättelugn dag.

Under min och tjejernas tur till Annica så filmade jag lite. Kika gärna :)


4 kommentarer:

  1. Bästa Ammi - känn ingen som helst skuld i att du blir sjukskriven p g a stress!
    Det är en varningssignal o bättre nu än när du dundrat in i kaklet fullständigt o sitter o spelar på läpparna! :-)

    Hitta tillbaka till saker DU njuter av, saker som gör att du mår bra - var EGO!!!

    Du förtjänar så mycket mer! Att du försakar dig själv för ditt jobb - kommer dessvärre ingen att klappa dig på axeln för i slutänden!
    Din lojalitet är hedersvärd - men inte att den bryter ner dig!

    Hoppas iaf att du får en skön sommar o kan hitta tillbaka till glädjen igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Catrin. Det känns jättekonstigt det här, inget jag är van vid direkt. Jättesvårt att inte tänka på jobbet men läkarn sa att dom första dagarna kunde vara värst.

      Återigen tack, det hoppas jag med! :)

      Radera
  2. Så här får man inte säga MEN fyyy vad jag tycker det kom lägligt med din sjukskrivning ;) För å vara helt ego :P

    Kraaam <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vet du, det är ganska bra för mig med. För frågan är om jag skulle komma ut så mycket om jag inte fick låna dina fina tjejor :)

      Love you!

      Radera