Önskar verkligen att jag kunde känna mig lite glad. Just nu är det en cp-eftermiddag. Ursäkta uttrycket. Allt bara rasar, jag har ont i magen, tårarna bränner bakom ögonlocken och livet känns förjävligt :(
Jag vill sitta på en strand och blicka ut över havet och försvinna bort.. Känna en ljummen vind smeka min kropp medan jag hör vågornas brus i bakgrunden. Låta alla tankar försvinna ut mot horisonten och sakta ta emot ett leende. Låta kroppen sakta fyllas med glädje.
Saknar verkligen den gamla Ammi, hon som alltid log, skrattade och som bubblade av livsglädje. Vart har hon tagit vägen?
She is long gone...
Förhoppningsvis sitter jag snart på en strand i Thailand igen. Eller så står jag vid ett nytt skrivbord på ett ställe som faktiskt ger något.. Snart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar