Hoppkurs på Lurudden

Sådär, då ska jag berätta lite om hoppkursen jag var på. Hemma kom lite mörka moln på himlen men när vi började komma ut mot Ekerö så var himlen i stort sett molnfri och solen sken. En helt fantastisk höstdag!

Jag och Jinnie möttes upp vid Brostugan och sen började letandet efter Lurudden, för inte var det lätt att hitta. Vi åkte fel och när det saknades täckning på mobilen, ja då kändes det rätt hopplöst. Men efter mycket om och men så hittade vi :)

Väl framme så träffade vi Agneta som äger stället och Maria som rider där. Från AP var även Cecilia där. Vi  fick träffa hästarna och veta vilka vi skulle få. Jinnie fick en stor kille som jag glömt namnet på. Jag fick en fuxherre vid namn Landor. Efter vi hälsat på våra hästar så gick vi ner till banan och byggde.

 Vi återvände till hästarna och borstade och fixade. Landor var väldigt snäll i boxen och jag kände mig väldigt lugn med honom där. Han verkade gilla att bli ompysslad och stog mest och småsov under tiden. Fick hjälp med att hitta rätt sadel och träns. Och sen var det dags att gå ut.

 Konstigt att hoppa upp på en häst man aldrig träffat förut och ska göra något så galet att hoppa ;) Landor var inte direkt den mest framåt häst jag suttit på, fick kämpa redan från skritten för att få honom att gå framåt. Vi började med långa tyglar och inga stigbyglar. Skrittade fram ordentligt och fick göra volter för att mjuka upp.. Eller ja, vet inte om vi lyckades göra några volter alls. Landor var en äldre herre med bestämd åsikt och han ville hellre stanna på mitten av ridbanan än att gå vidare..

 Vi började trava och fick trava över några bommar på marken. Landor studsade över dem ibland och det kändes lite halvskumt, var inte alls van. Tror jag spände mig lite oxå. Det märks att det var typ tio år sen jag ens red över bommar.

 Vi fick galoppera på fyrkantsspåret och det gick inte heller. Landor lyssnade inte och galopp blev det inte, jag körde min standard och skrittade i mitten. Cecilias häst var väl den som var bäst, hon strutta på mest hela tiden. Jinnie fick kämpa hon med för att hålla igång sin pålle. Sen var det dags att hoppa!

 Då hände något med Landor, det märktes att han tyckte det här var kul. Dock fick jag kämpa för att han skulle behålla traven mellan hindrena. Helt galet. Jag var helt slut! Men vi fick till några skutt och FAN va kul det är. Varför hoppar man inte oftare? Det behöver inte vara högt, bara man får studsa lite! Landor hoppade sjukt högt fast hindrena var låga och det såg nog rätt kul ut ibland när jag flög med där uppepå haha

 Efter ett tag så avslutade vi lektionen och då var mina ben helt söndernypta av stiglädrena.. Har lagt in en bild tidigare i bloggen.. Fy fan va ont det gjorde!! Jag tackade Landor och svampade honom lite innan han fick gå ut i hagen utan täcke. Solen sken och det var ju superfint. Tror alla hästarna njöt av det :)

 Vi gick in till Agneta där vi fick lunch i form av en supergod korvsoppa med bröd till. Vi satt ute i solen och det var helt underbart. Vilket fint ställe hon har där, fantastiskt!

 Efter lunchen var det fika och filmvisning. I början såg alla lite stela ut men till slutet så såg det helt ok ut för tre personer som inte hoppat på väldigt länge =) Det var både hemskt och kul att se filmen. Hade gärna fått en kopia av filmen för att ha till framtiden.

 Det var ett jättemysigt ställe men hade kanske gärna fått en häst som kanske var lite mera framåt, eller som faktiskt kunde galoppera utan att ha draghjälp. Visst, Landor var 21 år gammal.. Men ändå..

 Allt som allt så är jag ändå nöjd. Det var en kul grej och kul att få prova på att hoppa igen. Jättesynd att ingen var där för att fota när vi hoppade, det hade varit ett kul minne =)

 Kommer nog inte åka dit igen, men det var en kul grej att testa på iaf :) Äventyr är alltid kul! Och speciellt tillsammans med Jinnie =) Tur att jag inte var själv som villade omkring på småvägarna på Färingsö, då hade jag nog gett upp :oP Tack vännen!