Inte okej!

Har precis slängt i mig lunchen och sitter på min plats igen. Fick lite ont i magen :( Man ska äta långsamt och inte skynda men idag orkade jag inte. En kollega har med sin dotter idag och hon låter på alla sätt hon kan låta. Hon skulle äta med oss och började grina för det ena och det andra, och näe jag orkar inte med sånt idag.

För inte så längesen pratade jag med en vän om barn på jobbet. Jag kan tycka att det är ok att folk kommer hit och visar upp sitt barn dom just har fått, eller att nån tar med sig sitt barn och den sitter tyst i ett rum och kollar film eller kör lekar på datorn. Men att barn springer omkring, hoppar å leker osv det är inte ok. Det här är en arbetsplats och inte lekstuga och arbetsplatsen ska vara en barnfri zon! Och det tycker jag även dom dagarna jag inte har huvudvärk!

Regnet faller fortfarande utanför fönstret.. Vet inte om det är det som orsakar dagens huvudvärk? Den ligger där och gnoler, inge kul alls. Det ska verkligen bli grymt skönt med en lugn helg!

Jag känner mig lite låg just nu, längtar efter nåt kul som ska hända. Kommer det göra det? Vet inte. Snart börjar träning inför Stjärnhoppningen i Globen och på nåt vis så hoppas jag kanske att Erik ska dyka upp i stallet nån dag. Vore kul att dels se honom rida men ännu mer skoj hade det varit att få snacka lite skit me snubben =)

Sen är det ju sommar.. Ja, för den 1 Juni då är det sommar på riktigt även om vädret kanske inte tycker det. Och jag vill vara kär! =D Var är du min prins? Jag vet inte om jag berätta att det kom en kille och hälsa på när jag var på Färingsö sist? Vi hade träffats via nätet och ja, han kanske var hur gullig och fin som helst, men han hade liksom inte 'det' som får mig intresserad. En kille måste skapa ett intresse hos mig, annars tröttnar jag ganska fort. Fångar han mig, ja då fastnar jag och stannar =) Men den första tiden är kritisk *skrattar åt mig själv*

Det jobbiga är när det finns nån söt mänska som man gillar lite, eller man vet inte om det är spänningen eller om det faktiskt finns nåt där. Hatar när det blir så.. Då kan jag lätt ta till saker som att: han är för gammal, han har stor näsa, han stavar som en kråka osv osv för att slippa ur situationen. Jag flyr hellre än att bli sårad igen. Och för övrigt, idag är det 11 månader sen...men vem håller koll? *ler snett*

Ja, det ska nog till mycket innan den här tanten bli kär.. Eller? Den som lever får se.

Nu ekar barnskrik i huvudet och jag vill bara åka hem! Tror soffan, kuddarna och filten blir min vän ikväll. Middag? Nyponsoppa och varma mackor. Låter inte det gott? :)

Over ´n out!