Ridlektion

Eftersom jag sprang vårruset i tisdags så blev min ridlektion framflyttad en dag. På eftermiddagen så ringde Anna och frågade om jag kunde hjälpa henne att väga upp hö och även om jag var galet trött så sa jag ja. Mys att pyssla lite i stallet :) Jag åkte dit ca 17.30 och hann väga upp 10 påsar innan jag började pyssla med Lanz.

För ja, det var ju så att jag skulle rida Lanz men då jag är en otroligt snäll mänska så bytte jag häst med en av damerna jag skulle rida med. Hon hade fått Queen och var inte alls glad över att ha henne. Eftersom jag gillar båda hästarna så bytte vi.

Vi skrittade ut och Q kändes pigg men när vi sen kom upp på banan så försvann det och hon lyssnade inte på mig alls kändes det som :( Jag hade inte heller något spö men jag tragglade på. Med träningsvärken Hubert från vårruset så var gårdagens övningar inte i min stil ;) Det var många och långa travpass.

Vi tränade halvhalter, vilket är otroligt bra eftersom då får man tid att verkligen ta igenom dem. Annars kan det bli lite halvdant. Tre på långsidan, en på kortsidan. Vi vände rakt upp på kortsidan och skänkelvikning till fyrkantsspåret, sen öppna och så om igen. Sen byttes öppnan ut mot galopp. Fick inte igång Q riktigt. Höger varv gick okej medan vänster varv inte gick alls. Q kändes väldigt radiostyrd och jag var trött.

När vi joggade av dem i slutet så kom Maria och Didi nere på vägen. Q tittade lite men lunkade vidare, det gjorde inte Lanz. Han drog varpå hans ryttare kastade av sig i farten och när Lanz kom upp bakom Q satte hon av i full galopp. Jag vet inte vad jag tänkte, jo jag tänkte nog "-Dra inte nu, dra inte nu" men på nåt sätt hann jag inte bli riktigt rädd. Ett steg i rätt riktning? Dock fick nog jag mer panik än Q haha men hon var snäll, jag bad henne att stanna och då gjorde hon det. Duktig tjej!

Det var återigen en ok lektion, jag hade inte så mycket ork och Q verkade vara lite loj. Kan inte begära så mycket då. Efteråt så frågade jag Veronica (som jag red för) vad domen var men hon sa att jag red väldigt mjukt och fint *glad ammi* och bara jag höjer hakan och blicken lite så fixar sig sittsen oxå. Nöjd med det faktiskt. Kan kanske till å med tänka mig att rida en onsdag igen =)

En sak som jag funderat på de senaste lektionerna.. Om du skrittar en häst på långa tyglar på en liten utetur (eller på volten eller whatever), hästen går på och allt är frid å fröjd. VARFÖR i hela världen sitter man då och trycker/sparkar/skänklar hästen heeeeela tiden? Vill man att hästen ska bli skänkeldöv? Vill man vara tvungen att använda spö/sporrar på hästen? Säg åt hästen att gå framåt, ta igenom det så hästen verkligen går framåt och sen sluta skänkla. Rätta mig om jag har fel, men lär man hästen att den ska öka när du skänklar så gör den det.. Om du sen sitter och småskänklar hela tiden så skiter den ju i det till slut.
Näe, lär er ha koll på era skänklar! Och lär er att ta igenom en ökning/halvhalt/halt eller vad man nu gör. Det tror jag alla (både häst och ryttare) vinner på i längden.

Over ´n out!