torsdag 16 september 2010

Vilken j-vla dag!!

Snoozade som vanligt imorse, mös lite med Snöboll innan jag gick upp å fixade lite. Gav Nisse ny mat och färskt vatten precis innan jag gick. Ute öste regnet ner, stog på trappen en stund och avvaktade om det skulle avta medan jag prata med grannen. Regnet avtog och jag gick ut till min fina, fina bil :)

Det var nästan inga bilar ute och färden till jobbet gick hur smidigt som helst och allt var toppen. Men så vände allt.. Vet vad det var men orka inte ta det här. Och när väl en sak kommit så bara rasar allt in. Igår hade jag jättekul, men då folk blev besvikna över att jag inte bjudit in dom så försvann glädjen.. Men jag hoppas att det är uppklarat nu.

Det är en enorm press att leta lägenhet, helt sjukt egentligen. Det borde inte vara det, jag bor ju bra hemma hos mamma även om vi kanske inte alltid går ihop så har vi ändå kul tillsammans. Men jag vill komma bort...till mitt egna krypin. Idag på lunchen fick jag sällis av Jenny att åka och titta på en ny lägenhet. Det är andra gången hon håller mig sällis :oP Lägenheten var SÅ himla fin! Jag blev kär och från det att jag gick in genom ytterdörren så kände jag mig hemma. Såg hur min dubbelsäng stog där i sovrummet och vart malmbyrån skulle vara. Såg min nya svarta soffa med färgglada kuddar i vardagsrummet. Åh ja jag är kär! Den lägenheten vill jag ha! Får dock vänta nästan 1½ vecka till innan jag får buda på den.. Håll tummarna :)

Jag har kommit i nån svacka i jobbet oxå, men det hänger nog ihop med allt annat. Har ingen som helst arbetslust och allt känns skit. Och det hjälper inte att A-S slutat =/ Det är tur att jag har vissa solstrålar som gör dagarna lite roligare och lite lättare att ta sig igenom. Tack snälla! Och tack för att ni står ut med mig :) Puss!

Åkte hem vid 17 och fick mammas underbara spenatsoppa, slängde i mig två tallrikar och tänkte inte på grädden som var i.. Slog in sista paketet till Cassie och sen drog vi iväg. Kom hem till A&U och krama om Cassie, fick träffa hennes Pyret. En guldhamster hon fått. Smakade en bit av tårtan och sen smällde magen till.. PANIK! Hatar det där.. Bad om ursäkt och drog hem..

Väl hemma fick jag sms från Annica, hon fråga om jag ville rida Haffi-lektionen. Jaaa det vill jag ju! Har inte ridit för Haffi på SÅ länge och det är lärorikt och kul. Men jag vet ju inte om ryggen är ok, inte heller nacken.. Just nu vet jag ingenting :( Kan fortfarande inte springa utan att ryggen kolapsar. Och nacken gör ont vid stötar, eller för kraftiga vridningar.. Skritta kan jag ju göra, men tölt, trav eller galopp... Hur funkar det? Så surt! :(

Nu sitter jag här i myskläder i fotöljen, njuter av att det bara är jag och djuren hemma. Tyst och lugnt. Idol är snart slut och det är dags att knata in i duschen för att avsluta en mindre rolig dag tidigt. Är rejält trött och behöver all sömn jag kan få..

Ser fram emot fredagkvällen...

kram
A:et

2 kommentarer:

  1. Duu - om nacken fortfarande inte är bra - se till att din läkare remitterar dig till whiplash-enhetens rehab på danderyd!

    Så de får gå igenom dig medan tid finns!
    Det är så här - att man kan bromsa skadan om man får hjälp fort, men efter sex månader så är det som är kvar - permanent!

    De har läkare, arbetsterapeut, psykolog o sjukgymnast som jobbar i team hela vägen - utan dem hade jag nog varit ännu värre idag!

    Så ta det rådet o se om du kan få komma dit - de tar dessutom bara in 8 patienter i taget.

    För helt ärligt, det låter inte bra med din nacke - känner igen så mycket!

    Men ridningen - den brukar de faktiskt rekommendera, både för kropps-koordinationen o för psyket!

    O Haffi vet hur han kan lägga upp det för dig - been there, done that - got the shirt!
    Så den delen ska du absolut inte vara rädd för - vill DU rida så gör du det o informerar Haffi om vad som hänt så börjar ni där!

    Men Ammi - lova att du gör någonting åt skadan! Önskar inte min värsta fiende det liv jag lever med min skada o under inga omständigheter vill jag att du, som är en fruktansvärt go filur ska behöva genomlida mer smärta från den än behövligt!
    Man får en ny uppskattning till livet ja - men alla pissdagar då man hellre skjuter sig själv önskar jag att du slipper!

    SvaraRadera
  2. Tack Catrin. Jag ska boka tid hos hälsan på måndag! Ang ridningen, jag är orolig för ryggen där.. Men jag får väl testa se hur det går. Måste ju ta mig upp och ner först å främst :)

    SvaraRadera