Ammis tankeverkstad..

Hemma igen.. Hemma i Sverige.. Hemma bland vänner och familj..
Hemma, är det där man är född och uppväxt eller kan man känna sig hemma på en helt annan plats? Är man hemma där man känner sig trygg och lycklig?

Hur kommer det sig egentligen att jag mår så jäkla dåligt efter jag varit i Thailand? Det är bara när jag varit där som jag går in i ett mörker efteråt och livet känns inte lika bra som innan. Livet blir vad jag gör det till.. Är det så? Om jag inte kan finna lyckan här, ska jag satsa på att hitta jobb där borta och testa? Det kanske bara är mitt huvud som spelar mig ett spratt, vad vet jag.. Men tänk om jag aldrig kommer bli lycklig här hemma igen, är det då värt att stanna kvar?

Kärleken ska inte vara svår, kärleken ska komma som en sval vindpust från havet och när man ser in i varandras ögon så vet man. Vissa tycker att man måste kämpa för att få det man vill ha och visst, kärleken kan vara värt att kämpa för.. Men hur vet man då att man inte är helt mättad och slut efter allt kämpande, då kanske all glöd är som bortblåst? Man vet aldrig.. Men jag vet att det inte längre är värt att kämpa när den andre "inte orkar" bry sig, vad finns det då att kämpa över? Jag längtar efter den där vindpusten, jag vet att den finns, frågan är om jag får känna den igen...

I mina drömmar så ringer hon till mig, hon pratar lite om allt möjligt innan hon frågar om jag skulle kunna tänka mig att hjälpa dem nästa säsong, från Oktober till April. Jag vet att det inte är möjligt i verkligheten, men drömma får man.

Jag saknar lyckan i livet.. Jag har underbara vänner, jag har ett bra jobb, en fin lägenhet och en bra bil. Jag har mycket, men lyckan finns inte där. När jag sa att jag inte ville hem till det vanliga - sova, jobba, äta - så sa min bästa vän - "Gör något, se till att det inte blir så igen". Och ja, jag är väl kanske inte bäst på att göra förändringar i mitt liv, men kanske är det dags? Kanske är det dags att se sig om vad som finns där ute. Det här kan jag nu känns det som.
Ja, vi får se om jag vågar..


Vid datorn,
en tankfull Ammi