Kotknackarskräck!!

Hej hopp,

Nervös så in i bängen var jag när jag steg ur bilen och satte stegen mot Aktiv Rehab i Väsby. Jag var framme precis 11.30 och var nervös att jag hade missat Tor som skulle behandla mig, det satt folk och väntade och en efter en försvann dom.. Efter en liten stund så öppnades dörren in till Tor, en mörkblond rätt smal kille med ett stort leende :) Han bad om ursäkt att han var sen, man hörde att han inte var svensk i botten utan norskan hördes i vissa ord. Men det gjorde honom bara charmigare :)

Jag sa på en gång att jag var lite skraj för knakande och sånt, då sa han"Ja, jag är en väldigt läskig person" med ett skratt och stort leende. Han sa att han skulle tala om precis vad han skulle göra och om det skulle knaka eller inte. Han höll vad han lova :) Vi snacka om ditten å datten medan han tröck på mina muskler. Det gjorde ont som f*n! Han hängde lite på mig, det knakade bara någon enstaka gång. Tydligen knakar vissa människor mer och andra mindre, jag knakade mindre vilket jag är tacksam för *s*

Varje gång han tog ett nytt tag så väntade jag på att det skulle vara läskigt, men det gick ju jättebra och det var inte alls läskigt. Märkte ganska snabbt att snubben visste vad han gjorde och att han gjorde det bra så det var lätt att slappna av :) Jag ska tillbaka på fredag för en återtitt och i veckan har jag totalt förbud att träna :( Så boxningen är avbokad *snyftar högt* Jag ska fråga honom om det är okej att skritta till häst....för då kan jag iaf ge mig ut på en barbacka tur på fredag *hihi*

Ja, annars... sitter på jobbet och ja..sitter :) Vi har nytt system och det är mycket frågor men det ringer inget och mailen som kommer tar T & M hand om, det verkar som det är bäst att jag håller mig ur vägen bara. Så ja..jag hoppas att den 1½ timman som är kvar kan gå lite snabbt för det är lite trist här faktiskt...

Kram på er
A:et