Jag red Isak igår *ler glatt*

Japp, du läste rätt. Första gången på *räknar på fingrarna* vad som känns som en evighet! Jag var nervös, det måste jag erkänna men Isak var cool-lugn och tog hand om mig =) Han kom å mötte mig i hagen och berätta tydligt för dom andra hästarna att jag var hans människa.

Innan jag gick upp till volten så sa jag till Annika (???), iaf Dreyans medryttare, att hör du ett skrik så är det väl jag som ramlar av ;o) Men inte behövdes det heller. Eftersom jag har fått order från doktorn att käka massa tabletter för knät (som jag inte gör, vill inte proppa i mig massa skit, måste hitta en annan lösning) så är sadel tyvärr inget alternativ. Så det blev barbacka, ja med en dyna. Hade galoppjorden och där hade jag ju stigbyglar men dom var så långa att jag bara hade dom på fötterna för att dom inte skulle störa Isak.

Det gick bra trots massa snö och styltor. Jag har ifs ingen aning om hur det såg ut eller vilka gångarter vi körde riktigt, jo traven kände jag =) Men vi kände lite på varandra och jag tycker ändå att första gången ska vara lite mjukt å mysigt, vilket det var.

Ja, galet mysigt att sitta på hästryggen igen efter nästan fyra månader. Kylan rörde mig inte i ryggen. Det var med ett leende jag lämndade stallet igår.